Lennarts blogg

Avslutning

2010-12-25T01:20:00.000-08:00

Jag avslutar härmed mitt skrivande mot artiklar om hälsa och skola. Det har varit en rolig tid. Men bloggen har uppnått sitt syfte och andra får nu ta vid. Interaktivitet tillhör framtiden!

Det hela började strax innan SVT:s serie Draknästet 2009 startade. Där min frustration över att inte TV-tittarna fick se vad Silverback spelade in, drev mig att skriva här. Lite märkligt att vi inte fick visas med tanke på programledarnas entusiasm. Och FMS-metodens 10-åriga beprövade erfarenhet i svensk skola. Men kanske det hade att göra med att vi inte hade ett statistiskt säkrat antal elevprofiler gjorda med ett års mellanrum då, som vi har idag. Vad vet jag!

SVT är för övrigt ett intressant Publikservice-företag, som regelbundet gör reklam för TV-spel och dataspel på morgonprogrammen för barn. Samtidigt som de producerar ett entreprenörsprogram som Draknästet, utan att produkterna visas för tittarna. Jag fattar inte detta! Nintendo Wii, Playstation och X-box nämns ingående i långa pedagogiska utläggningar. Men det handlar väl om de stora pengar SVT får av dessa 3 företag, för att göra reklam för dem.

Det var lite roligt att André Pops berättade om sina drömmar som barn under tiden han var SVT:s Julvärd igår. Och att våra 3 stora kvinnliga vinteridrottsstjärnor berättade om sina drömmar och vägarna mot toppen. Härligt! Det är precis detta våra unga behöver idag. Bra förebilder! Men det vore kanske också på sin plats i detta sammanhang att inse att dessa idrottsstjärnor inte spelade TV-spel 4-6 timmar om dagen som barn gör idag - utan ägnade sig åt fysisk aktivitet under sin uppväxt.

Dagens unga är den första generation, genom alla tider, som växer upp utan den fysiska leken! Och vad detta leder till i framtiden, får vi se om 30 år. Eller hur Simon Timpka! Och SVT kan få ta åt sig lite av den äran, i alla fall. Bra jobbat!

Själv hade jag förmånen att växa upp under en fantastisk tid, i 60 - 70-talets Sverige, då barns lekar byggde mycket på egen fantasi - utomhus. Jag var ett ensambarn och min mamma var hemma deltid (som många andra), tills jag var 10 år. Och pappa var småföretagare. Men det fanns massor av andra barn där vi bodde i Skärsätra på Lidingö, att leka med. De fanns i varje trappuppgång, så direkt ensam var jag aldrig! Och vi var ute och lekte ifrån morgon till kväll! Lekarna kunde vara alltifrån klättra i träd, bygga kojor, indian och cowboys och hoppa rep. Till att spela boll i parken, där träd var målstolpar. Vi var oftast AIK och dom DIF. Curlande föräldrar "fanns inte på kartan" heller, utan vi gick eller cyklade dit vi skulle. Varje dag!

Parentes: Jag fick senare lära mig att vi automatiskt i vår lek tränade sk grundformer vilka är MYCKET viktiga för den motoriska utvecklingen för människan. Klättra, hoppa, hänga, balansera, springa, rulla och stödja. Och jag tror exempelvis inte spelutvecklarna på DICE ser till dessa grundformer - i första hand.

Min egen tidiga dröm var att bli idrottslärare. Från den dagen jag fick en utbildad sådan i skolan. Mikael Nyman hette han och jag var 10 år gammal. Äntligen fick jag en lärare som lärde ut det jag älskade mest av allt. Grovmotorik i alla dess former! Jag fick en känsla av "stor betydelse" av mina föräldrar, tidigt i barndomen. Och kände mig alltid älskad! Så det var kanske inte så konstigt att jag lyckades nå mitt mål. Även om vägen blev lite krokig via Lillsveds gymnastik och idrottsfolkhögskola och några års arbetande på bad. Jag kom faktiskt in på GIH via folkhögskolekvoten. Så det blev 5 års idrottsstudier i en följd!

Mitt eget idrottande är ett kapitel för sig. Men förutom att jag spelat fotboll, ishockey, pingis och åkt alpint på en MYCKET låg nivå så ..simmade jag 15 år i IFK Lidingö sim och var en ganska hyfsad Modern Femkampare som junior, med lag SM-medalj som bästa merit.

Jag insåg under GIH-studietiden att jag var rätt bra på att se sammanhang och hitta på saker. Och kommer fortsätta med det, vad som än händer i det här projektet. Det är nu dax att byta målbild!

Det finns MYCKET mer att skriva om i den här "resan" men det får bli av någon annan skribent - i så fall.

Tack för mig!

Systematiskt hälsoarbete tillhör framtiden

2010-11-15T02:27:00.000-08:00

I dagens DN:DEBATT kan vi läsa om en rapport som Folkhälsoinstitutet skrivit. Bra att detta nu lyfts upp till ytan.

"Ohälsan kostar – inte bara för individen i form av begränsningar, lidande och minskad livslängd. Den sammanlagda samhällskostnaden för ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall, i form av bland annat utebliven produktion och direkta sjukvårdskostnader, är lågt räknat 120 miljarder kronor per år. Det framgår av nya beräkningar som vi låtit genomföra. Det är kostnader som kan minskas betydligt, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet samt ett minskat bruk av alkohol och tobak."

Om detta ansvar flyttas till kommunerna som i sin tur får medel för detta arbete, kan det ske mycket stora samhällsvinster. Arbetsgivarna borde vara intresserade av att de anställda exempelvis är fysiskt aktiva, äter en vettig kost på regelbundna tider och gillar sitt jobb. Om frågor ställs - utan att den anställde syns personligen i denna statistik, så finns det chans att sanningen kommer fram. I FMS-Kompetensprofil görs just detta och arbetsplatsen får en möjlighet att rikta insatser efter samtal. För att kunna förbättra förutsättningar för arbete. Och den anställde blir medveten om sin "helhet" och kan göra frivilliga förändringar av sin livsstil.

"Den allra viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa är att ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg, och därmed goda möjligheter på arbetsmarknaden. Tidiga åtgärder för barn och unga med särskilda behov i exempelvis skola och förskola ger både minskade samhällskostnader och bättre hälsa."

Detta kan jag hålla med om och denna "bra start i livet" är ett långsiktigt hälsoarbete i skolan. Hälsan är en förutsättning för lärandet! Att elever har en tillräckligt god kondition, sover bra, inte stressar för mycket och har en aktiv fritid är lika nödvändigt för skolarbetet. Vi är idag över 60 skolor som jobbar aktivt med att medvetandegöra vilka Fysiska, Mentala och Sociala resurser elever har. Med FMS-elevprofil! Om mentorerna hjälper sjuksyster och idrottslärare med dessa samtal på 30 minuter, kan hälsoarbetet möjliggöras på ett MYCKET bra vis. Det som krävs är lite samordning mellan olika professioner på skolor!

I våra nu statistiskt säkra resultat (nedan) kan vi utläsa att gymnasielever kan ta ett eget ansvar för sin hälsa. Bilden visar 1296 gymnasielever som har gjort två elevprofiler med ett års mellanrum. Alla fysiska faktorer har förbättrats, liksom alkoholdrickandet, stress i skolan och matvanorna. Eleverna har mindre huvudvärk, mindre ont i magen och är piggare. Det allmänna välbefinnande, vuxenrelationerna är bättre och en aktivare fritid har uppnåtts. Detta enbart med ett 30 minuters coachande samtal! Om sedan skolor riktar sin undervisning efter varje klass behov, kan förutsättningar för lärandet öka betydligt. Och fler elever kan gå ut skolan med både bättre betyg och en bättre hälsa.

Läs mer om hur FMS-metoden går till i bloggarkivet från den 14:e maj och se kortfilmen, så förstår du säkert hur skolor kan jobba med ett systematiskt hälsoarbete.

En annan tanke jag får av artikeln är: Hur många miljarder ohälsan kostar i exempelvis USA.

Regelbundna matvanor och god sömn är viktigt mot övervikt

2010-11-11T07:11:00.000-08:00

I dagens Expressen står något viktigt. Att regelbundna matvanor och god sömn är bra mot övervikt. Bra Expressen! Det har publicerats andra mer eller mindre suspekta metoder och "kurer", i er tidning tidigare.

"En rad studier har visat ett samband mellan för lite sömn och övervikt. Sömnbrist ökar stresshormonerna, drar ner ämnesomsättningen och påverkar en rad viktiga hormoner som kan leda till både övervikt och diabetes."

Detta är inte så konstigt, kan jag tycka. Men här finns det mycket att jobba med i skola och arbetsliv. Genom att medvetandegöra detta. Med FMS-elevprofil kan lärare pedagogiskt prata om tallriksmodellen och regelbunden kost för elever i ett strukturerat samtal. Genom att fråga om hur många timmar elever sover per dygn och hur sömnkvalitén är. Många skolor serverar frukost till elever som inte ätit på morgonen. Och detta behövs säkert för många. Men genom FMS-metoden kan frukostvanorna påverkas genom ett coachande motiverande samtal och elever kan förändra sitt frukostbeteende. Om de vill! Detta har våra resultat klart visat. Skolan kan dessutom rikta sina insatser bättre genom att resultaten redovisas i en dataapplikation.(se nedan)

"Nu intresserar sig alltfler forskare för sambandet mellan sömnbrist och övervikt. Professor Claude Marcus på Karolinska institutet arbetar med en studie för att se om god sömn kan skydda barn från fetma."

Detta är jättebra Claud Markus. Forskning kan ge stöd åt våra makthavare att fatta kloka beslut i denna mycket viktiga fråga. Men vi vet redan att det är det förebyggande långsiktiga arbetet som nu måste ske! Vi borde jobba systematiskt med föräldrasamtal redan på barnavårdscentraler och på förskolan. Nu har förskolan en egen läroplan som kan användas för detta viktiga förebyggande arbete.

I skolan kan lärare hjälpa till genom att fokusera på helheten. Det kan vara så att elever behöver mer motion, mindre mediatid och/eller stressa mindre. Dessa tre faktorer påverkar givetvis enskilt och tillsammans både sömn och matvanor, i sin tur. Om dessutom elevers självbilder blir bättre i skolan, kan många andra positiva effekter uppnås. Genom att använda modern pedagogik!

Vi behöver också viktiga förebilder som kan påverka unga i media som inte är överdrivna och tillgjorda. Varför inte någon riktigt berömd idrottsstjärna, som i ord och handling visar i TV hur han/hon lyckades nå sina mål. Utan nyttig mat som äts på regelbundna tider och bra sömn når man inte toppen som atlet idag.

Läs mer om FMS-metoden i bloggarkivet från den 14:e maj (Vad är FMS-metoden?) och se kortfilmen, så förstår du säkert hur metoden går till.

Lagstiftning mot ohälsan

2010-11-04T05:16:00.000-07:00

Idag läste jag en intressant artikel i Aftonbladet om en ny lag i San Francisco.

"Just leksaksdonationen omöjliggörs inte av lagen. Snarare handlar det om tak för salt, fett och kalorier. De mål som får locka med leksaker måste ha färre än 600 kalorier, innehålla frukt eller grönsaker och inkludera dryck utan extra mycket fett eller socker."

Att lagstifta mot onyttig mat är en intressant idé och inget som har kommit upp i den svenska debatten - vad jag vet. Varför skulle inte detta även kunna göras här? En bättre definition på vad mat ska innehålla för barn - för att få vara mat. Med ett maximalt kaloriinnehåll. Om det är godis man säljer är det en helt annan sak.

"McDonalds introducerade Happy Meal i USA 1979. 2006 spenderade restaurangkedjan 3,4 miljarder kronor på leksaker och annonser riktade till barn."

Frågan är om inte Fast Food-företagen kan bli ansvariga för de kostnader som överviktsproblematiken orsakat i USA. Med tanke på vilken lagstiftning som gäller där. Flertalet cigarettmärken har fått "krypa till korset" och varit tvungna att betala stora summor i skadestånd till rökare som fått lungcancer senare i livet. Det är ganska självklart för mig att unga människor kan lära sig äta onyttigt, genom en tidig felaktig inlärning av ätbeteendet. Kan detta samband bevisas så kan det blir dyrt för Fast Food-företagen i framtiden i USA.

Men det krävs också andra åtgärder för att råda bot på ohälsan för unga i USA. Med ökad fysisk aktivitet i skola och på fritid. Utan krav och prestation! Utan med modern pedagogik, lust och den egna "tankens kraft".

Varför kan inte någon stor utbildande organisation i USA börja utbilda lärare i FMS-metoden? Där mätbara fysiska tester görs av sportcoacher och motiverande samtal kring livsstil av mentorerna. Med tanke på Michelle Obamas uppdrag hon fått av presidenten, så borde den politiska viljan finnas. I Sverige har inte någon politiker visat vilja eller riktning i denna viktiga fråga, så här långt. Men men..

FMS-metoden är redan översatt till engelska och finns på Nordirland, är ensam i världen och kan lätt implementeras i skola för elever och vuxna samt på företag.

Läs om hur FMS-metoden fungerar under bloggarkivet ifrån den 14:e maj och se kortfilmen, så förstår ni säkert hur metoden går till.

Kvalitétsarbete med FMS-metoden kan ge oss världens bästa skola

2010-10-29T01:42:00.000-07:00

När jag läste dagens DN.DEBATT så har jag lite åsikter igen.

Det här är något som jag tror mycket på. "De nationella kvalitetsregistren – som byggts upp av engagerade läkare – ger redan stora vinster i form av bland annat kraftigt minskad dödlighet efter hjärtinfarkt. Länssjukhuset i Halmstad lyckades halvera dödligheten på ett år. Men vi har inte utnyttjat registrens unika fördelar på långa vägar. Genom en överenskommelse mellan staten, landstingen och industrin kan vi göra svensk hälso- och sjukvård världsledande. Denna satsning ger en effektivare vård till glädje för skattebetalarna, stärker Sverige som forskningsnation och hjälper framför allt patienterna, skriver regeringens utredare."

Att sticka ut hakan och säga att vi kan bli världsledande. Det är häftigt! Vi kommer aldrig bli bäst på att göra saker billigt i det här landet, men vi är MYCKET bra på att vara först och göra det med kvalité! Och med den stora massan 40-tallister som är på väg in i ålderdomen - så krävs nu en optimering av hela systemet.

"Överenskommelsen kräver att alla parter sammantaget investerar ytterligare cirka 200 miljoner kr per år i infrastrukturen för kvalitetsregistren. Redan i dagsläget lägger hälso- och sjukvården ner mer än 500 miljoner kr per år på kvalitetsregistren. Tillsammans med denna förstärkta satsning skulle satsningen på effektiva uppföljningssystem kosta mindre än 2,5 promille av de 285 miljarder kr vi lägger ner på sjukvården i dag."

Denna matematiska ekvation är säkert hållbar och genomtänkt. Men om vi på allvar ska jobba med hela människan i ett långsiktigt perspektiv, så måste vi koppla på förebyggande arbete i skolan också. När vi nu vet att de flesta av våra sjukdomar idag är kopplade till livsstil! Med FMS-metoden kan vi sätta in åtgärder i skolan på ett MYCKET systematiskt vis. Där åtgärder kan riktas på skol/kommunnivå. Då skulle inte bara förutsättningar till lärande öka - utan ett systematiskt nationellt hälsoarbete kan göra skolan till en friskzon och arena för personlig utveckling.

Med FMS-metod och databas som grund kan mycket göras och jag överlämnar gärna ett förslag på samma sätt som Måns Rosén, till vår sittande regering. FMS webbaserade samtalsmetod är ensam i världen och innehåller närmare 12 000 elever totalt!

Med modern pedagogik och mätbarhet hand i hand kan dessa framtida sjuksiffror minskas ytterligare. Till att börja med borde företag som jobbar med förebyggande hälsoarbete få del av regeringens 72 miljoner. Pengar som ska delas ut till kreativa företag som främjar utveckling.

Här kan ni se den senaste bilden på alla gymnasieelever ifrån vår FMS-datbas (nu 880 st) som gjort två elev-profiler med ett års mellanrum. Och dessa förbättringar sker av ett samtal på 30 minuter! Vilka procentuella förbättringar som kan ske efter skolor på allvar riktar sin undervisning efter varje års resultat - det kan jag bara föreställa mig.

Läs mer under bloggarkivet från den 14:e maj (Vad är FMS-metoden?) och se kortfilm!

Äntligen får vi veta lite om hur...

2010-10-21T00:59:00.000-07:00

I dagens DN kommer då ÄNTLIGEN lite intressanta exempel på hur lärare kan göra lärandet begripligare med moderna hjälpmedel.

"Anna har redan titeln som Europas mest innovativa lärare. På torsdagen flyger Anna Karlsson till Kapstaden för att tävla med 250 lärare från hela världen om att bli världens mest innovativa lärare."

I valdebatten har det hela tiden talats om vikten utav modern pedagogik. Men vad detta är och hur lärare kan jobba med alla våra nya tekniska möjligheter, har det inte skrivits så mycket om inte. Härligt DN! Fortsätt nu med fler artiklar om hur människan lär sig bäst. Om olika inlärningsstilar, metoder och hjälpmedel. Då kommer ni påverka utvecklingen åt rätt håll. För vår framtids skull!

"– Det känns skönt att lektionen är inspelad så att man kan tittat på den igen. På Livespace finns Annas länkar. Och på Schoolsoft även läxor, resultat och all annan skolinformation. Men vi använder också forum där vi kan se andra elevers frågor även från andra klasser till lärarna eller så kan man hjälpa varandra när man sitter hemma med läxorna. Men Anna använder också sin blogg, Facebook och twittrar, förklarar Sofia Clason."

Det är självklart för mig att vi i skolans värld MÅSTE använda nätets alla möjligheter - om elever lär sig bättre på detta vis. Inte av någon annan anledning! Jag har tidigare skrivit om möjligheter med "lärplattformar" i ett tidigare inlägg (Framtidens skola) Och Schoolsoft är ett exempel på en lärplattform.

Att spela in föredrag med svårare avsnitt som Anna gör leder till att elever kan ta del av materialet i efterhand. Detta är jättesmart!
Bloggar, Facebook och Twittrar använder redan eleverna - så varför kan inte vi lärare använda dessa i undervisningen också? Här kan elever dela med sig lite av sin "nätkunskap" till oss. Men naturligtvis behöver lärare även fortbildning inom detta område. Och som information finns också "siten" Dela för alla intresserade lärare. Just för att de som vill ska kunna dela med sig av sin kunskap till andra.

Lycka till i Kapstaden Anna Karlsson! Det vore roligt om vi fick en världsmästare i modern pedagogik i Sverige. Vår FMS-metod är redan ensam världen. Frågan är hur många som känner till det? Läs om hur vi jobbar pedagogiskt modernt med hälsa och livsstil i bloggarkivet från den 14:e maj (Vad är FMS-metoden) och se kortfilm!

Maten kan ge lika bra resultat som läkemedel

2010-10-15T09:39:00.000-07:00

Efter att ha läst dagens DN ser jag en spännande framtid - för mina ögon.
Kanske rätt sammansatt kost kan vara något som patienter blir rekommenderade av sjukvården i stället för all den medicin de får idag.

"Gullan Andersson har varit med i studien där en grupp forskare i Lund lät 44 friska men överviktiga personer äta en specialkost. Kosten består av flera livsmedel som är kända för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Deltagarna fick till exempel äta lax, sojabönor, fullkorn, blåbär, mandel och frukt."

Intressant att undersöka flera livsmedel samtidigt, men lite märkligt att man inte gjort detta tidigare!

"Forskarna gör bedömningen att den som följer deras kost under en tioårsperiod minskar sin risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom med 34 procent. Hjärtsjukdom är i dag den vanligaste dödsorsaken. Kosten dämpar inflammation i kärl och organ."

Ja detta är superspännande men inget direkt nytt. Och en 34% sänkning av risken att få hjärt och kärlsjukdomar, är ingen dålig siffra. Vilka läkemedel ger samma höga effekt - utan biverkningar, undrar jag? Och eftersöker fler liknande studier.

Jag tänker också på ett av mina tidigare inlägg här på min blogg om arkeologen Göran Burenhults traditionella folk på Trobrianderna. Göran har skrivit flera böcker i ämnet och kallar den mat människan en gång ätit innan jordbrukssamhället, för "människomat" och den liknar i stort sett denna moderna variant, som forskarna nu tagit fram i denna studie. Ja vad är framåt och vad är bakåt, det är frågan det? Den "nyttiga maten" har vi enligt Burenhult redan ätit i vårt ursprung och nu behöver vi hitta tillbaka till den igen.

"Deltagarna fick mätbart bättre resultat på minnestester efter att ha följt dieten under fyra veckor."

Om sedan skolor börjar jobba utifrån dessa nya rön. Vilken intelligent framtid skulle vi inte få då? Men till att börja med behöver lärare kommunicera utifrån tallriksmodellen med våra ungdomar i skolan. Äter unga dessutom på regelbundna tider så finns goda förutsättningar för lärandet. Vi är idag ett sextiotal skolor i landet som sätter förutsättningarna för lärandet främst. FMS-metoden är utvecklad i skolan i 10 år - är ensam i världen och går att implementera för vuxna i kommuner.

Läs mer i bloggarkivet från den 14:maj (Vad är FMS-metoden?) och se kortfilm. Läs gärna om våra utbildningar på hemsidan www.fms.se

Nu tänker vården jobba mer förebyggande

2010-10-13T03:34:00.002-07:00

I dagens Expressen läste jag om något MYCKET spännande.

"På tisdagen lade Socialstyrelsen fram nya riktlinjer för att visa hur sjukvården ska hjälpa patienter att sluta röka, börja äta nyttigare, röra sig mer och dricka mindre alkohol."

Underbart! Detta kommer förbättra möjligheterna till att fler patienter mår bättre den tid de lever, i vårt land.

"- Jag skulle vilja att varje anställd i vården ska kunna ta upp levnadsvanor med patienterna, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör."

Det vore fint Lars-Erik. Men det gäller att görs detta med kvalité och inte lite hur som helst. Jobba med motiverande coachande samtal och se till att gå med det som är friskt och starkt hos varje individ. Utan pekpinnar och tuffhet. Det hjälper nämligen inte!

"I juni fick 71-åriga Rolf Klangebjer motion på recept av sin diabetessjuksköterska. Och hittills har han gått ner från 89 till 83 kilo, bland annat med hjälp av träning på gym."

Detta är ett exempel på hur det är möjligt att jobba med dessa frågor. Många äldre har stor respekt för "läkarvetenskapen" - så det gäller nu också att använda den "tron" - i det så viktiga förebyggande arbetet.

Men alla 71-åriga patienter tycker inte gym är det bästa, utan här måste samtalet komma fram till vad och hur en ökad fysisk aktivitet skall ske. Om det är just detta patienten vill förändra i sin livsstil.

Med vår FMS-Kompetensprofil för vuxna undersöks vilken styrka, kondition, balans och rörlighet som finns hos varje individ. Dessutom ställs frågor om livsstil, KASAM och arbete. Allt detta för att ge individen möjlighet att fatta egna beslut om sitt liv! Och används den egna viljan kan MYCKET uppnås!

För att detta arbete ska bli bra krävs utbildning också Lars-Erik Holm. Annars kommer detta bara bli ännu en bra ide´- på papperet. Läs mer om vår FMS-metod i bloggarkivet ifrån den 14:e maj (Vad är FMS-metoden?) och se kortfilm!

Ledaren viktig

2010-10-04T02:26:00.000-07:00

Det har inte stått mycket i tidningarna varken om skolan eller hälsan nu efter valet, så jag skriver lite om det jag själv tycker är viktigt.

Efter att jag sett Hipp-Hipps film innebandy så tänker jag skriva lite om vikten av ett bra ledarskap. Filmen är MYCKET rolig och Kajan gör i stort sett alla tänkbara fel som går att göra i denna situation. Särskilt kul för mig med tanke på att jag själv jobbat som idrottslärare i snart 20 år nu. Och möter många föräldrars egna bild av ämnet i utvecklingssamtal och på föräldramöten, som säkert påminner en del om den Kajan visade. Att vi idag som idrottslärare jobbar med livsstilsfrågor och hälsobegreppet i ett bredare perspektiv, känner många inte ens till.

Mot denna komiska film vill jag gärna också skriva lite om Kjell Enhagers föredrag jag lyssnade på i förra veckan på Visby Strand här på Gotland. Kjell har varit professionell coach för idrottsstjärnor i över 20 år. Han började fundera kring vad som gjorde skillnaden mellan att lyckas och inte göra det. Just för att han själv inte riktigt nådde ända fram som professionell golfspelare. Mycket av föredraget under 3 timmar handlade om möjligheter, tankens kraft och hur man hela tiden som coach skall försöka förstå vilken typ av "adept" man har framför sig. - Ställa bussen där och köra någon annanstans. Var en kul replik han sa. Och vill man bli bäst i världen räcker det inte att bara göra saker på ett sätt.

Kjells "glassboomerang" har jag nu tagit till mig både med mina egna barn och eleverna i skolan. Han pratade också om vikten av att använda alla sinnen med sina adepter i sitt "coachingjobb". Att just veta vilket sinne som är dominant är viktigt att veta när du vill bli en bra golfspelare. Att visualisera slaget eller känna slaget eller kanske nynna fram en bra känsla. Ja vi är alla olika men detta är något Kjell jobbat mycket med.

Han gjorde också underbara utvikningar under föredraget av personlig karaktär, där både kända personer och familjemedlemmar medverkade - använde många olika perspektiv och mycket humor. Jag förstår att han fick 2009 års talarpris i Sverige. Kjell Enhager måste bara upplevas!

Och det är detta vi nu i skola och arbetsliv ska försöka sträva efter, tycker jag. För om vi inte förstår de människor som vi leder, hur skall vi då veta på vilket sätt detta skall göras? Att läraren/ledaren har en oerhört viktig roll idag är då fullt klart. Ju viktigare ju mer ansvar han/hon har. Och då kan ledaren inte vara kategorisk, utan måste vara öppen och se varje individ i det kollektiva.

För detta krävs samtal. Och varför inte använda vår webbaserade FMS-metod? Som motiverar till livsstilsförändringar och förbättrade skol/arbetsprestationer. Många lärare har en bristfällig utbildning här. För i den lärarexamen de en gång fick ingick inte samtalsmetodik. Utan många lärare har "snickrat ihop" en egen stil som oftast fungerar "rätt bra". Och några ser endast till undervisning som något statiskt, där det finns en sändare och en mottagare. Men här finns en stor utvecklingspotential. Oj oj oj! Om lärare börjar lyssna och fokusera mer på mottagarens villkor - kan det börja hända spännande saker i skolans värld.Och här finns ju redan ett utvecklingssamtal per läsår att utnyttja till detta. För att sedan även gå vidare i den övriga undervisningen.

Ett konkret exempel kan vara att ta reda på vilket sinne som är dominant - för varje elev. För när man lär sig nya svåra saker kan denna kunskap vara helt avgörande. En del elever behöver rita bilder andra behöver göra eller lyssna via hjälpmedel. Och här finns många bra material som medvetandegör vilken sinnesdominans varje individ har. Att lära sig att lära på bästa sätt - måste också vara något centralt i den framtida skolan.

Läs hur vår FMS-metod fungerar i bloggarkivet från den 14:e maj (Vad är FMS-metoden?) och se kortfilm. Så förstår du säkert!

Det framtida arbetslivet

2010-09-09T03:54:00.001-07:00

Efter att jag läst dagens DN.LEDARE ”Mot en ny tid” kan jag inte låta bli att skriva lite igen. Att det gamla systemet ledde till passivitet – är ju helt klart.

”Då kommer förhoppningsvis ingen människa att lämnas åt sitt öde så som skedde förr – till den dag Försäkringskassan ringde och föreslog förtidspension. Den stora vinsten med reformen är således inte att få ut människor från sjukförsäkringen utan att i framtiden se till att ingen som inte ska vara där hamnar där.”

Detta kan jag också hålla med om, men frågan är hur vi i framtiden ska kunna se till att så många som möjligt i arbetslivet - inte blir sjuka. Det räcker inte med att bara byta system! Här måste det ske ett perspektivskifte! Arbetsgivarna MÅSTE se sina anställda som något de vill investera i. Och då gäller det att jobba aktivt med DET FRISKA.

Vi vet idag att det går att förebygga MYCKET, om detta arbete görs systematiskt. Arbetsgivare talar om vikten av friskvård. Och i media finns massor med goda exempel på bra aktiviteter att göra för oss människor. Trots det är det väldigt få vuxna som exempelvis motionerar regelbundet, på sin fritid. Dessutom finns det MYCKET annat än fysisk aktivitet som påverkar vår hälsa positivt.

Inom skolan finns oftast en friskvårdstimme för lärare/vecka. Men sker det någon uppföljning av denna tid? På andra arbetsplatser finns många aktiviteter att välja på för anställda. Simkort, "gymkort" och Friskis och Svettispass. Men varför inte ta med helheten, där alla hälsopåverkande faktorer räknas in? Med motiverande samtal! Det finns mycket att vinna för arbetsgivare och anställda, om frågor ställs systematiskt och företag ser till möjligheterna hos sina anställda - inte hindren!

FMS Kompetensprofil mäter kompetensen för företagets anställda, fysiskt, mentalt och socialt. Det är ett verktyg som gör medarbetarna medvetna om sin livsstil och hur den påverkar arbetet och livet totalt.

I profilen ingår vetenskapliga tester av styrka, kondition, rörlighet och balans samt ett förberett motiverande samtal, kring 30 hälsopåverkande faktorer och arbetsmiljön. Samtalet är höjdpunkten i metoden och tar drygt en timme. Arbetsplatsen får också en tydlig bild via ett webbaserat dataprogram hur de anställda mår och fungerar. Efter detta kan många åtgärder sedan göras. Läs mer här! Chefer får underlag till åtgärdsprogram för att öka trivseln och effektiviteten på arbetsplatsen.

Ett effektivare personalansvar för arbetsgivare, ser jag som nödvändig i ett framtida i arbetsliv, efter att ha läst artikeln ”Mot en ny tid”. Det finns säkert andra metoder men FMS-metoden främjar arbete, hälsa och livsstil! Och är webbaserad!

Nästa steg för skolutvecklingen

2010-09-08T02:45:00.000-07:00

Efter att jag läst dagens DN.LEDARE "Skolan i topp",
så måste jag bara få lyfta på hatten. Äntligen kommer en korrekt analys av läget i dagens skola. Att Jan Björklund och Folkpartiet har haft en helt avgörande betydelse för den allmänna uppryckningen i skolpolitiken, är då fullt klart. Tack DN-LEDARE!

"Det har funnits ett skolideologiskt arv från 1970-talet som Sverige behövt frigöra sig från. Lärare måste våga leda. Skolor måste våga ställa höga och tydliga krav på alla elever. Det är inte att trycka ned de svagaste eleverna. Tvärtom är det när skolan varit otydlig som den svikit."

Denna klockrena sanning kan troligen ingen "klanka ner på". Intressant också med tanke på att det är de svaga eleverna som lidit mest av denna "kravlöshet".

"Det verkligt viktiga är ett ledarskap från utbildningsdepartementet ned till det enskilda klassrummet som genomsyras av frågor som:
Vad kan vi lära av våra egna misstag? Hur kan de skickligaste lärarnas metoder spridas till andra? Vad kan skolorna lära av varandra och Sverige av erfarenheterna i andra länder?"

Här kommer det viktigaste: Att ledarskapet måste utvecklas uppifrån och ner med några av de allra "viktigaste frågorna", för skolan. Där lärare och skolledare får vara med i denna process. Alla goda exempel måste fram! Alldeles för mycket om skolan har varit "lite hemligt". Vad är modern pedagogik idag? Alla politiker i dagens skoldebatt talar om detta men inget visas, lyfts fram i media. Varför? Vi har kompetens i det här landet men den når inte ut till allmänheten. Vad gör alla dessa skolor som lyckas? Gemensam nämnare?

En av dessa "viktiga frågor" har redan tagits upp - Elevhälsan! Och då menar vi Fysisk, Mental och Social hälsa! Ska eleverna kunna ta till sig kunskap om de inte mår bra i skolan?

Vi har coachande samtal och medvetande kommunikation i vår FMS-metod som verkligen ligger i framkant vad gäller pedagogisk forskning. (Läs och se gärna Torbjörn Hortlund Skolverket) Dessutom så kan skolor med FMS-metoden skapa trivsel och arbetsro genom att alla lärare samverkar i hälsoarbetet. Det är också viktigt att vi kan mäta resultaten, så vi vet att det vi gör ger resultat. Vi menar att det spelar ingen roll om regeringen sätter in mängder av sjuksköterskor och skolpsykologer om inte detta hälsoarbete samordnas - på varje skola. Och här kan mentorernas redan befintliga utvecklingssamtal vara utgångspunkten.

Och vi kommer gärna och berättar i TV eller radio hur detta strukturerade utvecklingssamtal kan gå till! Denna webbaserade metod är utvecklad i skolan i 10 år - är ensam i världen och visar att individer kan ta ett eget ansvar för sin hälsa. Och riktar sedan skolor åtgärderna efter de årligen uppmätta resultaten, kan elevernas hälsa och trivsel förbättras MYCKET!

Läs mer om hur vår FMS-metod går till från den 14:e maj i Bloggarkivet (Vad är FMS-metoden?)och se kortfilm! Hemsida www.fms.se!

Skolgympan på "Kropp och själ" i P1

2010-08-31T11:04:00.001-07:00

I dagens "Kropp och själ" tas skolidrotten upp ur ett historiskt perspektiv och vi får följa med under en kort idrottslektion "live", där elever och lärare uttalar sig.Kunskapsmålen i ämnet diskuteras och vad respektive politiskt parti vill i framtiden. I studion sitter Gisela Nyberg KI, Susanne Lundvall GIH och Mikael Sjöström KI.
Detta är vad de tre experterna vill se i framtiden!

" - Satsa mer på jämlikhet" Gisela Nyberg Karolinska Institutet

" - Skolor borde se sig som centra för fysisk aktivitet. Så att föräldrar slipper skjutsa sina barn till fritidsaktiviteter hit och dit." Susanne Lundvall Gymnastik och Idrottshögskolan

" - Skolor behöver dokumentera och systematisera mer vad de gör och dra slutsatser utifrån detta" Michael Sjöström Karolinska Institutet.

Det jag saknade av dessa tre experter var: Motivationen! Hur skall vi annars få våra unga i skolan till att vilja göra livsstilsförändringar? Detta är MYCKET centralt i denna fråga! Och det är här samtal MÅSTE komma in! Sen handlade diskussionerna väldigt mycket om fysisk aktivitet, lite om kostens betydelse. Men helheten då? Det finns så mycket annat som är lika viktigt att jobba med idag i skolan. Såsom sömn, stress, doping, ANT, mediatid, kompisar, vuxenrelationer etc.

Men jag håller helt med Michael Sjöström, vad gäller systematisering. Härligt! Och detta kan vi hjälpa till med i vår FMS-metod! Databasen är störst i världen, vad gäller standardiserade fysiska tester. Där vi mäter styrka, rörlighet, kondition och balans. Men dessutom jobbar vi med ett strukturerat samtal - om livsstil och KASAM, för att eleven själv skall bli medveten om sin hela livssituation. Där vi utgår ifrån det friska och starka hos varje elev! De kan påverka MYCKET själva, nämligen. Det har våra resultat klart visat!

Läs under Bloggarkivet från den 14:e maj (Vad är FMS-metoden?) och se kortfilm, så förstår du säkert hur FMS-metod fungerar.

Skolan MÅSTE nu ta ett större ansvar för helheten

2010-08-31T04:41:00.000-07:00

Med tanke på debatten kring skolidrotten i media. Så kommer här en bakgrund till varför Svenska Institutet FMS vill certifiera skolor som tar helheten - hälsan på allvar. (Texten är kopierad ifrån vår hemsida www.fms.se)

"På 90-talet var VD för Svenska Institutet FMS AB, lärare och projektledare för en av de 11 skolorna i Sverige som var uttagna att delta i Folkhälsoinstitutets och WHO:s europaprojekt Hälsofrämjande skola.

Utgångspunkten för hälsofrämjande skolor grundades på Ottawamanifestet om hälsofrämjande arbete från 1986. Genom Ottawamanifestet ändrades hela synen på hälsofrämjande arbete.

Från att hälsoarbetet tidigare syftade till att förändra beteendet för att undvika sjukdomar vändes nu intresset mot levnadsförhållanden, livsstilar och man såg välmående som en viktig del av hälsan. År 1991 startade ett stort hälsoprojekt i Europa; The European Network of Health Promoting Schools [ENHPS] på initiativ av Europarådet och WHO:s Europakontor. I samband med det anpassades det nya synsättet på hälsa för att passa skolans värld.

Hälsofrågor skulle inte bara angå elevhälsa - personal och ett fåtal engagerade personer på skolan, utan all personal och alla elever och föräldrar skulle få vara med och bygga upp och på något sätt förverkliga den gemensamma visionen – en hälsofrämjande skola. Enda möjligheten att skapa delaktighet i arbetet ansågs vara att de människor och grupper som berörs finns med i processen och därigenom kan påverka den. Målet med hälsofrämjande skolor var att utveckla stödjande miljöer som främjar hälsan hos alla som verkar inom skolmiljön så att hela skolan integreras.

Resultat från studier kring hälsofrämjande skolor visar att det sker en positiv utveckling av hälsofrämjande skolor. De visar också att det som nu saknas är skolpolicys och organisationsstruktur för att underlätta det hälsofrämjande arbetet.

Genom ett samarbete med Svensk Certifiering Norden AB kan nu Svenska Institutet FMS AB erbjuda vägledning fram till en kvalitets och hälsocertifierad skola där skolan har en hållbar lednings- och organisationsstruktur samt en tydlig hälsopolicy. Certifieringen är uppdelad i två delar:

* Organisations/ledningsstruktur enligt internationell ISO 9001. Svensk Certifiering Norden är ett av Swedac ackrediterat företag för ISO-certifiering

* Hälsodelen är inspirerad av Health Promoting Schools på NordIrland,
NI i regi av The Health Promotion Agency på NI. Mångåriga ”troubles”
med terrordåd och oroligheter som följd har gjort att skolor och andra
organisationer lagt ner stort arbete på begrepp att stärka ungdomar
genom tolerans, öppenhet och demokrati – begrepp som ligger
som bas i vår hälsocertifiering"

Läs mer om detta på hemsidan www.fms.se eller i mitt bloggarkiv från den 10:e juli!

Tjejer nobbar skolgympan

2010-08-30T09:39:00.000-07:00

När jag läst dagens Aftonbladet blev jag inte direkt förvånad.
Idrottsundervisningen har inte anpassats till tjejer med tanke på all lagsport och prestation på många håll. Detta kan inte vara okey Skolverket! Det är dags att byta fokus i ämnet.

Inför ett teoretiskt hälsoämne i skolan där fysisk aktivitet kan vara ett medel för att öka förståelsen. Idag kommer inte ämnet till sin rätt! Och se till att fler lärare engagerar sig för våra ungas hälsa. Hur skall vi annars få Europas bästa skola?

"Det blir så när man inte prioriterar idrottsämnet, säger han. Gärdsell anser att det viktiga är att eleverna tycker det är kul att röra på sig, inte att de hoppar fyra och en halv meter i längdhopp."

Jag håller med Per. Det får inte vara prestationen lärare ser till i sin betygssättning. Då skrämmer vi bara iväg våra elever som mest av allt skulle behöva röra på sig. Sen handlar hälsan inte bara om fysisk aktivitet utan det finns många andra faktorer också som vi i skolan behöver hjälpa till med - tillsammans skolsystrar, lärare, elever och föräldrar. Ohälsan för unga i vårt land får inte fortsätta!

Men jag tycker att detta hälsoämne kan vara ett kunskapsämne som går att sätta betyg på.

Läs mer nedan hur vi jobbar med just ett systematiskt hälsoarbete, där olika pedagoger hjälps åt i vår FMS-metod. Och se vår kortfilm!

Nu är det bevisat

2010-08-26T22:40:00.000-07:00

Efter att jag läst i dagens DN så ...Ja då var det som vi alla trodde bevisat! Stillasittande ger förtjockade kärlväggar redan hos 18-åringar!
Och det är första gången forskarna har lyckats visa detta. Bra forskning! Och vad gör alla beslutsfattare nu då? Det är frågan!

Jag tänker också på Simon Timpkas longitudinella betygsstudie där han menar att kvinnornas hälsoproblem kan förebyggas redan under skoltiden. "Simon Timpka säger att det kan handla om att hjälpa tjejer med lågt betyg i idrottsämnet att hitta någon form av idrottsaktivitet som de gillar."

Detta exempel visar alla elever på grundskolan år 6-9 och gymnasiet som är arkiverade i vår FMS - databas (11 345 st. ) 96% av eleverna i svensk skola har tillräckligt att göra på sin fritid, 98% tycker att de trivs med sina kompisar, 72% har ett bra förhållande till sin mediatid, 79% sover tillräckligt mycket, men 15% tycker att livstempot inte är bra, 14% har inte bra relationer med vuxna, 27% röker och/eller snusar, 52% använder alkohol, 9% känner någon som nyttjar narkotika eller doping, 4% mår inte bra osv.

Så här ser hälsoläget ut i svensk skola!

Och då blir min fortsatta tanke här: Om 25% av våra ungdomar i svensk skola är fysiskt inaktiva. Vad händer då med hjärt och kärlsjukdomarna i framtiden? Det finns här en MYCKET stor samhällsvinst! Men då krävs att skolor tar ett större ansvar för just de elever som nu inte deltar i idrottsundervisningen i skolan eller inte "rör på sig" på sin fritid. Och detta hälsoarbete behöver samordnas bättre! Med Idrottslärare,(som får sluta med sin prestationsinriktade "bollundervisning") skolsyster, kurator och övriga lärare. Tillsammans kan personalen göra mycket om man enas kring en metod.

Med vår FMS-metod kan detta göras! Vi är nu ett 60-tal skolor som jobbar på detta vis.

Se i bloggarkivet den 14:e maj (Vad är FMS-metoden?) Och se vår kortfilm.

Modern pedagogik är lösningen!

2010-08-26T14:19:00.001-07:00

Det var helt fantastiskt att se inslaget på TV 4 och SVT häromdagen där vi tittare fick se hur man kan lyckas med skolutvecklingen i Essunga kommun. Med modern pedagogik! Underbart!

Det handlar inte om mer resurser till skolan, mindre grupper eller fler lärare. Utan det det handlar om att lärare MÅSTE inse att det går att utveckla sin undervisning!

Att inte se jobbet som lärare som statiskt - utan dynamiskt. Idag har vi alla möjligheter med allt vi vet om lärande och utveckling. Men tyvärr finns det många konservativa krafter som bara vill bevara den egna bilden av sin egen skola. Och de tror att samma metoder och idéer gäller idag - på 2000-talet. Sorry! Så är det inte!

Utan utbilda lärare i modern pedagogik där lärare lär sig att utbilda alla elever på fler nivåer samtidigt. Se till att samtalen mellan lärare och elev blir något konstruktivt. Det kan inte bara vara ledarskapet i klassrummet som är det viktiga. Detta är ju 70-tals pedagogik!

Utan nästa nivå måste vara att försöka förstå elevens sätta att vara, lära och vilja. Och lärare måste samarbeta i klassrummet! Nyfikenheten finns hos våra ungdomar, om vi bara lyssnar. Och deras kreativitet är helt fantastisk. Det gäller bara att ta vara på detta innan eleverna tröttnar. Och datorn MÅSTE här vara något centralt! Klicka här och se några exempel. Här krävs däremot ett tydligt ledarskap (som i Essunga kommun) ifrån ansvariga skolpolitiker och tjänstemän. Lärarna på golvet har inte alltid tid och de rätta drivkrafterna för denna modernisering.

60 skolor i Sverige jobbar redan lite modernt med utveckling, lärande och coaching. Se vår kortfilm och läs hur under Bloggarkivet den 14:e maj (Vad är FMS-metoden?), så förstår du bättre hur vår metod fungerar.

Mer stress i skolan

2010-08-17T04:15:00.000-07:00

När jag läst i Svenska Dagbladet om en ny undersökning ifrån Statistiska Centralbyrån, som visar att fler unga blir stressade i skolan är det dags att engagera sig lite igen.

"En vanlig stressfaktor är den press många känner inför prov. I mellanstadiet är vart fjärde barn stressade över prov, lika många flickor som pojkar. Men i gymnasiet säger tre fjärdedelar av flickorna och hälften av pojkarna att de känner motsvarande stress.
Omkring 60 procent av gymnasieflickorna stressas också av att de har höga krav på sig själva. Bland pojkarna är motsvarande siffra 37 procent."

Det är kanske dags att börja jobba med detta i skolan nu! Varför kan inte ett strukturerat hälsoarbete vara något som ingår i skolan i vår moderna värld?
För dessa ungdomar är ju vår framtid och detta kan inte vara ett bra betyg på vår svenska skola. Alltför många lärare känner själva krav ifrån skolledningen och i sin iver driver de på denna stress ytterligare, hävdar jag.

Här gäller det att vara lyhörd och använda den kraft som varje individ/elev har för att nå de mål de själva sätter upp. Detta görs inte på många håll - utan elever får famla efter vad som gäller på egen hand. Och här MÅSTE regelbundna samtal in mellan lärare och elev. I detta samtal kan även saker som påverkar elevens hela situation komma in. För detta påverkar ju ALLT! Det går inte att separera lärandet ifrån det övriga livet och det finns mycket som gör elever stressade. Visserligen är positiv stress något som kan vara bra men det är inte detta vi menar här.

Otydlighet börjar räta upp sig i "den nya skolpolitiken", men har ännu inte nått ut till verksamheten tyvärr. Och jag tycker att flera politiska partier verkar vara ganska eniga om att just tydlighet är bra för unga och det är bra. Men varför kan inte alla politiska partier sätta ihop en gemensam skollag, där man är överens? Kan detta vara så svårt! Vi som jobbar i skolan behöver långsiktighet och detta skulle främja denna utveckling.

Och sedan är frågan om just teoretiska prov är det bästa sättet att mäta elevers kunskaper på? Kanske behöver lärare fundera mer kring detta område. Och om forskningen kunde vara till hjälp här, skulle det vara ännu bättre. För många lärare hänger upp sin undervisning på just skriftliga provtillfällen. Det finns även annan typ av kunskapsmätning som stressar elever mindre.

På bilden nedan visas ett exempelurval ifrån vår FMS-databas där 691 gymnasielever gjort 2 elevprofiler med ett års mellanrum. Denna nya funktion i databasen gör hälsoarbetet både tydligare och enklare. Analysen visar hur bilden kan tolkas.

12 av de 23 hälsofaktorerna har förbättrats!
På gymnasiet är det alkoholvanorna som bäst går att påverka (14%). Även förbättrade matvanor (8%), stress, godis, läskdrickande och fritidsintressen har uppnåtts. Av de fysiska faktorerna är det styrkan, rörligheten och balansen som är bättre, Inte konditionen. Kanske för att den fysiska aktiviteten totalt minskat. Rökning och snusning, behöver skolorna göra särskilda insatser för.

Läs gärna mer om just hur skolor kan jobba med ett strukturerat hälsoarbete i ett av mina tidigare blogginlägg. Vad är FMS-metoden? och se vår kortfilm, så förstår du säkert hur jag menar.

Svenska Institutet FMS - Vi kan nu mäta effekterna av FMS-samtalet! - MyNewsdesk

2010-08-11T02:11:00.000-07:00

Svenska Institutet FMS - Vi kan nu mäta effekterna av FMS-samtalet! - MyNewsdesk

Sluta sitt still om du vill leva längre

2010-07-25T01:36:00.000-07:00

Nu har en ny amerikansk stor studie visat att det är livsfarligt att sitta still! Denna undersökning fokuserar på just vad "stillasittandet" har för risker.

"Allra sämst är hälsoutvecklingen för dem som har en stillasittande fritid som omfattar sex timmar eller mer per dag. Detta oavsett vad det var frågan om för slags stillasittande. Forskarna kunde inte se någon skillnad om det gällde stillasittande i bil, framför TV:n eller datorn eller bokläsning. Resultaten var i denna grupp dessutom oberoende av fysisk aktivitet, BMI, rökning och flera andra faktorer som annars bidrar till förhöjd risk att dö i förtid. Det innebär att inte ens daglig motion hjälper för dem som sitter stilla mycket varje dag."

Intressant kan jag tycka! Vi som motionerar regelbundet har ju trott att det räcker med detta och att det sedan går att sitta och jobba vid datorn i flera timmar/dag, för att sedan avsluta kvällen med lite vila i TV-soffan.

Och om vi omsätter detta till våra ungas "nya" tillvaro med Tv-spel, dataspel och allmänt TV-tittande blir jag däremot lite matt. Hur många av våra ungdomar sitter inte mer än 6 timmar/dag? Oj oj oj!

Och småskollärarens eviga kamp för att få våra små 6-7 åringar att sitta still i bänkarna i början av sin skoltid. Många föräldrar hör under barnens utvecklingssamtal att deras barn har lite svårt att sitta still. Och detta tjat fortsätter igenom hela högstadiet för att tonåringen till slut lärt sig just - "att sitta still". Och när detta beteende väl är befäst - blir det MYCKET svårare att få igång dem igen!

Denna strävan till stillasittande ifrån skolans håll bör nu förbjudas! Anpassa i stället pedagogiken individuellt, så att unga fortsätter röra på sig. På raster, i klassrummet och vidare på sin fritid. Rörelse tillhör livet för människan, nämligen.

Vad gäller infrastrukturen i samhället kan fler cykelbanor byggas för att alla som vill ska kunna cykla till sina arbetsplatser och en naturlig daglig vardagsmotion uppnås. Skolgårdsmiljön kan också utvecklas MYCKET på många håll i vårt land, så att den naturliga leken kan stimuleras på raster och fritid. Och arbetsgivare kan börja investera i höj och sänkbara skrivbord för all personal, för ergonomiskt bättre arbetsställning. Och varför inte införa höj och sänkbara arbetsytor, även för vår framtid - eleverna i skolan!

Inför gärna också FMS-metoden! Där man medvetandegör vilket total livssituation en individen har. För kropp, skola/arbete och fritid.

Läs mer om metoden här under inlägget - Vad är FMS-metoden?
och se gärna vår kortfilm.

Kvalitetscertifiering av skolan

2010-07-10T00:50:00.000-07:00

Svenska Institutet FMS fortsätter att främja kvalitet och utveckling i svensk skola och med vår senaste partner Kvalitetscertifiering Norden och sin ISO-certifiering – tar vi nu nästa steg och gör en Kvalitetscertifiering av den hälsofrämjande skolan.

En Kvalitetsstämpel som visar att skolan har en tydlig hälsopolicy ger många vinster. Skolan får bättre konkurrenskraft och framför allt skapas arbetsro, trivsel och bättre betyg.

8 Certifieringskriterier för Kvaltets/hälsoskola
Till var och ett av de 8 kriterierna som också är de skallkrav som ska uppfyllas vid en certifiering finns guidelines som hjälp vid utvecklingen.

1 Skolmiljön
En hälsosam skola SKALL sörja för en trygg och stimulerande omgivning som uppmuntrar elever och personal att vara hälsomedvetna i och utanför skolan.

2 God självkänsla
En hälsosam skola SKALL aktivt stödja självkänsla och självförtroende genom att ge möjligheter för alla inom skolan att göra val och träna att ta ansvar för sin egen och andras hälsa.

3 Social kompetens Trygghet
En hälsosam skola SKALL skapa ett klimat där skolans goda relationer, respekt och hänsyn till andra frodas och uppmuntrar individerna att ge värdefulla bidrag genom sina respektive förmågor och personliga kvalitéer.

4 Metoder för Empowerment
En hälsosam skola SKALL regelbundet formulera, implementera och repetera ett antal hälsorelaterade program och metoder för personalen och eleverna.

5 Mål
En hälsosam skola SKALL sätta upp mål för hälsa och välmående förenligt med skolans styrmedel. Dessa ska vara tillgängliga för skolans elever och föräldrar.

6 Aktiviteter
En hälsosam skola SKALL stimulera eleverna och personalen genom en mängd fysiska, sociala och teoretiska gemensamhetsaktiviteter.

7 Samarbete med hemmet och närsamhället
En hälsosam skola SKALL utveckla gott samarbete med hemmet, andra skolors och närsamhällets hälsorelaterade initiativ.

8 Samarbetspartner
En hälsosam skola SKALL använda lämpliga och kompetenta samarbetspartners och specialister för att kunna ge råd, stöd och bidrag för att främja hälsa och välmående, positivt beteende och inlärning.

Generna som gör livet långt. Vill vi veta detta?

2010-07-02T02:36:00.000-07:00

Efter att jag läst dagens DN "Generna gör livet långt" funderar jag på om vi människor verkligen vill få denna information. Och om vi fick reda på vilka gener vi har för ett långt respektive kort liv. Hur kommer vi ta denna information? Är detta något för allmännyttan - eller är det återigen en köpt vetenskaplig rapport för att läkemedelsindustrin skall få sälja gentester i massor för sina framtida skräddarsydda läkemedel?

"Forskarna tycker att deras kartläggning är hoppingivande. Kunskap om hur livslängden styrs skulle kanske kunna användas för att ge människor fler friska levnadsår med hjälp av skräddarsydda läkemedel, hoppas de."

Det intressanta är ju hur vi lever den tid vi lever på planeten. Och att vi kan göra kloka val utifrån de förutsättningar som ges. Livsstilen är den faktor som ger oss alla både ett längre liv och mer kraft till att göra det vi väljer att göra. Någon framtid för dessa genetiska läkemedlem har jag mycket svårt att se. Sorry Daniel Zackrisson!

Det vore mycket intressantare om någon forskare ville undersöka om bättre hälsa leder till bättre betyg, exempelvis. Detta kan vi nu nämligen mäta genom vår FMS-databas på nu över 11 000 elever. Alla elevers betygspoäng läggs nämligen in vid varje elevprofil som görs från och med 2009. Om högre betyg kan fastställas i en sådan undersökning skulle säkerligen fler skolor prioritera hälsoarbetet i skolan i vårt avlånga land.

Om vi kan få fler barn och ungdomar i skolan att leva mer hälsosamt så att en sundare livsstil grundläggs för deras framtid. Då skulle en både äldre och friskare framtida befolkning uppnås!

Vår världsunika mätbara FMS-metod kan göra skillnad!
Läs om hur den går till i inlägg nr 8 (Vad är FMS-metoden?) och se gärna kortfilm

Dags att förändra synen på piller i vården

2010-06-29T08:51:00.000-07:00

Efter att jag läst Expressens artikel "Pillerläkarna gör äldre till zombies" idag tycker jag verkligen att det är dags att göra något radikalt.

"Gamla som tas in på sjukhus direkt från ett äldreboende har i genomsnitt tolv olika läkemedel. Klarar de livhanken och blir utskrivna är det troligaste att de lämnar sjukhuset med ännu fler läkemedel. Den största enskilda riskfaktorn för biverkningar är antalet olika läkemedel som en patient får. Ju fler mediciner, desto större risk."

Inte kan vi väl fortsätta låta läkemedelsindustrin styra över vilka läkemedel som skall ges till våra patienter i vården och sedan låta dem slippa ta ansvar för att avbryta denna medicinska behandling. Detta är riktigt illa och måste lyftas i debatten. Ett nationellt system för denna utskrivning borde vi i vårt moderna land ha. Och vetenskaplig forskning kopplad till biverkningar och riskfaktorer när patienter intar flertalet läkemedel samtidigt. Ingen vettig människa kan väl tro att detta missbruk är bra för människan!

Vi behöver någon motkraft till läkemedelsindustrin. Och detta snart. Så här kan det bara inte få fortsätta vara.

Vanlig hjärtmedicin kan ge cancer

2010-06-14T06:13:00.001-07:00

Ja nu får kanske sjukvården tänka till lite i sin kortsiktiga syn på människan. Vanlig hjärtmedicin ger en ökad risk för cancer med 7%, tydligen. Enligt en artikel i dagens Aftonblad där "Mer än 60 000 patienter från fem olika studier har granskats och resultatet har sammanställts av amerikanska forskare vid Case Western Reserve University school of medicine i Cleveland"

Och vilka andra ej undersökta sjukdomar ger denna hjärtmedicin, undrar jag stilla? Och hur många longitudinella studier är gjorda på alla dessa läkemedel som våra patienter i svensk sjukvård "häver i sig" - dagligen? Där det säkert i många fall är en slags "cocktail" av mediciner! Jag tänker också på ett av mina tidigaste blogginlägg, om de traditionella folken på Trobrianderna som inte har någon sjukvård alls, men lever i stort sett till 100 - allihop!

Varför inte börja jobba med systematiskt, långsiktigt, förebyggande hälsoarbete? När vi vet att de flesta av våra välfärdssjukdomar idag handlar om vår livsstil!

Långsiktigt och hållbart borde vara något för framtiden. Och varför inte jobba med den webbaserade FMS-metoden, där Fysiska, Mentala och Sociala resurser undersöks. Som är ensam i sitt slag i världen! Genom motiverande samtal, där människor själva väljer vad de vill förändra i sina liv.

Föregående inlägg visar lite mer om vad vi mäter i vår metod!

5 faktorer minskar risken för cancer med 50%

2010-06-01T01:21:00.000-07:00

Det var MYCKET intressant att se gårdagens inslag på Rapport och i dagens Svenska Dagbladet där ny forskning ifrån Karolinska Institutet visar att 5 livsstilsfaktorer minskar risken för att få cancer med 50%.

"Det är inga revolutionerande saker det handlar om hävdar forskarna. Om vi lever mer hälsosamt kan vi halvera risken för cancer och samtidigt minska risken för hjärtinfarkt ännu mer."

Faktorerna var:
-Kost-Alkohol-Rökning-Kroppsvikt-Fysisk aktivitet

Det var bara 12% av kvinnorna som levde upp till dessa 5 enkla råd. Och kvinnor lever längre än män. Hur många män i vår population lever då upp till dessa fem, kan man undra?

Kanske denna epidemiologiska rapport nu skall tas på allvar. Så att sjukvården använder sina resurser på ett lite vettigare sätt. Och inte fortsätter att slösa våra skattemedel med ett fortsatt, enbart patogent arbetssätt. Vår sjukvård är kanske bäst i världen men bygger mycket på en "konstgjord andning". Och MÅSTE inse att det förebyggande arbetet nu är lika viktigt.

Att jobba med mer motiverande samtal kring livsstilsfrågor. Där människor blir medvetna om sina starka respektive sina förbättringsfaktorer, för att kunna påverka det de sedan vill påverka. Kanske Kommun och Landsting nu kan samarbeta i detta så viktiga förebyggande arbete? Gärna med vår FMS-metod!

Läs gärna hur FMS fungerar i mitt 5:e inlägg och se vår kortfilm. Metoden är utvecklad av beteendevetaren Acki Wästlund och har funnits i Sverige i 10 år och bygger på vetenskapliga standardiserade fysiska tester och motiverande samtal kring kropp, skola eller arbete och fritid.
De fysiska testerna är lika för elever och vuxna. Men antalet arbetssociala frågor är fler för vuxna!

En intressant tanke jag fick var: Hur hög hade procentsiffran varit om Karolinska Institutet hade haft med alla våra 23 hälsofaktorer? Se nedan vilka de är.

Detta urval är ifrån vår FMS-elevdatabas på nu ca 11 000 elever som visar svar ifrån de elever som är fysiskt aktiva (enligt WHO). Som vi alla kan se finns det mer att utveckla för denna grupp också.

Betygsfrågan har fel fokus

2010-05-24T22:43:00.001-07:00

Ja skolfrågan är inte en helt lätt sak för beslutande politiker, journalister och debattörer som inte har alla fakta på bordet. I dagens DN.DEBATT "Ännu en gång fuskar regeringen i betygsfrågan" visar två av våra pedagogiska forskare Christian Lundahl och Anders Jönsson, att betyg i sig inte ger någon utveckling.

Bra att denna kunskap äntligen kommer allmänheten till del. Alldeles för mycket har handlat om betyg eller inte betyg, för stora grupper och att det behövs mer resurser till skolan. Nu kanske vindarna börja vända och fokus kan läggas på det som bygger på forskning. Också för skolan! Och inte på allmänt tyckande som bygger på erfarenhet ifrån sin egen skoltid, som handlade om annat än idag. Nu ställer det nya kunskapssamhället helt andra krav på eleven. Faktakunskaper idag är ju bara en godkänd nivå, i exempelvis ämnet samhällskunskap.

Hur själva bedömningen görs i skolan måste nu fram i ljuset! Allt för att utveckla eleverna i sitt kunskapssökande. Se till att lärare får adekvat utbildning i att ge tydliga kriterier och på så sätt kan eleverna själva bli medvetna om vad som är nästa steg i deras lärande.

"Bedömning som görs i syfte att stötta elevernas lärande, ger således positiva effekter som är långt större än till exempel nivågruppering eller läxor. De kanske allra största effekterna fås när eleverna själva engageras i bedömningen, genom att exempelvis lära sig bedöma det de själva - eller klasskamraterna - har gjort i förhållande till givna kriterier"

Och görs detta med coachande lärare kan vi uppnå storverk i svensk skola. Läs mitt nästa inlägg så förstår ni. Men det kommer krävas resurser Jan Björklund. För många lärare fortsätter som de alltid har gjort med helt ovetenskapliga teoretiska prov som "kunskapsmätare". Och vägrar att utveckla sin undervisning!

Ni som vill jobba mot att förbättra förutsättningarna för lärandet i skolan, på ett mätbart sätt. Gå en utbildning i vår FMS-metod som just medvetandegör Fysiska, Mentala och Sociala resurser - med ett coachande förhållningssätt!

Läs mer på www.fms.se
Och se kortfilm.

Utveckla bedömningen i stället Jan Björklund

2010-05-23T02:23:00.001-07:00

Efter att jag läst dagens DN DEBATT där Jan Björklund inte vill att lärare skall betygssättas av sina elever, vill jag lägga mig i debatten lite. Jag håller helt med skolministern. Det är inte rimligt att eleverna skall lönesätta sina lärare! Hur skulle det se ut? Och hur skall då lärare kunna vara vuxna gränssättare - utan att de får lägre lön? Vi behöver nu "curla" mindre som lärare - inte ännu mer!. Det här är helt fel väg att gå!

Men vi har en del att göra vad gäller själva bedömningen av elevens insatser.
Jag har redan skrivit ett blogginlägg som jag nu kopierar för att visa hur utvecklingen i denna fråga skulle kunna göras. Och redan görs på en del skolor runt vårt avlånga land.

"Tänk om vi lärare i framtidens skola skulle jobba mer som coacher. Där vi hela tiden ser till att utveckla eleverna i stället för att bedöma dem som nu. Lärare vill inte bedöma och elever vill inte bli bedömda. Om lärare får utbildning i hur man kan "tänka om" i detta, så tror jag att denna utveckling kommer bli helt suverän!

Många skolor och/eller kommuner har exempelvis redan fastställda kriterier för social utveckling, studieförmåga och kunskapsutveckling. Och varför skall då lärare sitta heldagar och samtala om var respektive elev befinner sig i denna utveckling? Det kan ju eleven själv bäst avgöra! Det är ju bara att ställa frågan! Vad befinner du dig utifrån dessa kriterier? På grundskolan sitter dessutom föräldrarna med i detta utvecklingssamtal och kan hjälpa till. (Om det behövs). Det måste vara det viktigaste att se till att medvetandegöra detta för eleven!

Detta skulle även kunna göras vad gäller betygskriterierna. Dessa kriterier har lärare jobbat med länge nu, så det skulle vara fullt möjligt - om vi bara vill! Om lärare samarbetar kring detta och inte sitter på sin kammare och uppfinner hjulet själv hela tiden. I sk. "lärplattformar" via nätet har vi framtiden. Där kan lärare spara allt de behöver. Lektioner, utvärderingar, projekt och kurser. Och varför inte kriterier för bedömning. Skolverkets Torbjörn Hortlunds tankar om bedömningsmatriser vore här helt perfekt. Då kan vi lärare hjälpas åt kring vad och hur denna bedömning kan ske, vilket skulle göra jobbet mindre betungande. Dessutom skulle det bli mycket rättvisare för eleverna.

I lärplattformarna kan lärare plocka bra arbeten som andra lärare gjort och "lägga upp" sina elever till dessa projekt. Då kan tiden ägnas mer åt eleverna! Dessutom skulle insynen vad skolan/eleven gör bli tydligare för anhöriga. Alla kan gå in och inhämta diverse information på dessa plattformar. I Norge står det tydligt i skollagen att någon typ av lärplattform måste finnas. Kanske något för oss här i Sverige?

Vi har ju kommit längst i den demokratiska processen av alla länder, vill jag hävda. Så detta med coacha till betyg är nu fullt möjligt! Även om denna omställning kommer ta ett tag. Flera skolor gör detta redan, men görs detta kollektivt skulle Sverige få inte bara Europas bästa skola - utan världens bästa skola. Det kommer inte för den skull bli en "flumskola" - tvärtom! Och lärare kommer känna sig än mer behövda än idag. Eleverna kommer att förstå varför, på ett tydligare sätt. Här kan FMS-verktyget vara en utbildning som får lärare in på detta "nytänk". Det finns säkerligen andra coachande verktyg också. Detta är framtiden! Jag är faktiskt helt säker.

Torbjörn Hortlund verkar instämma med mig. Han sa (som avslutning på sitt föredrag "Betyg och bedömning" på Visby Strand i vintras)- att det viktigaste är att 1. Medvetandegöra lärandet 2. Ha coachande samtal. Det är så här långt vi kommit pedagogiskt idag, helt enkelt. Torbjörn har själv vänt och vridit på ca 500 mål i ämnet matematik och är skolverkets "spjutspets" vad gäller skolutveckling i Sverige. När han sedan hade KASAM =(Känsla av sammanhang) i sitt bildspel - så insåg jag att FMS-verktyget verkligen ligger i framkant vad gäller lärande, utveckling och coaching. Dessa tre, medvetandegöra kunskapen, coachande samtal och KASAM tillhör nämligen våra 3 hörnpelare i FMS-Metoden!"

Denna utveckling tycker jag att Jan Björklund nu skall jobba mot. Så kommer svensk skola på kartan ordentligt.

Läs hur vår FMS-metod fungerar i mitt 3:e inlägg!

Ännu en fara i vår moderna värld...

2010-05-19T05:13:00.000-07:00

Efter att jag läst dagens artikel "Värkpiller orsakar huvudvärk" i DN så funderar jag på om det var så klokt att börja sälja receptfria läkemedel i vanliga affärer. Läkemedelsreklamen ses också överallt i media och "Iprenmannen" har blivit vår tids nye frälsare. Är det inte dags att förstå att smärtan inte kommer av sig själv - utan beror på något. Denna överanvändning av värktabletter har nu också blivit ännu ett samhällsproblem. Suck!

En större medvetenhet om att SMÄRTA TILLHÖR LIVET i skolan och på arbetsplatser, kan vara ett sätt att försöka komma till rätta med detta problem. Och att jobba långsiktigt med människors livsstil. Där exempelvis kost, sömnbeteende, motionsvanor och stress tas upp. Att dessa faktorer är av stor betydelse för "smärtorsaken" är inte så märkligt. Men de snabba lösningarna är i vår pressade tillvaro mycket enklare att ta till. Och finns det då en affär i närheten som säljer denna snabba lösning - så är det mycket lätt att falla för frestelsen.

Nej! Stå emot och orka ta lite huvudvärk lite då och då. Det kanske är en signal på att det är dags att varva ner lite. Vila en stund och stanna upp i stället!

"Vi brukar kalla det för en paradox. Vi vet inte med säkerhet vad det beror på, men medicinerar man oftare än tio dagar per månad under minst tre månaders tid löper man stor risk att drabbas, säger Pernilla Jonsson, apotekare och doktorand vid Göteborgs universitet som just nu studerar omfattningen".

Bra att vi nu fått veta denna koppling mellan medicinering och den "smärtproblematik" som följer. Socialstyrelsen kanske nu skall ta dessa nya rön på allvar och se till att alla värktabletter får en ordentlig varningstext som informerar om dessa risker för kronisk värk.

Detta är ytterligare ett exempel som visar att det nu är hög tid att jobba långsiktigt, förebyggande och hållbart i dessa livsstilsfrågor. Både i skolan och på arbetsplatser med vuxna. Läs gärna om hur vår FMS-metod fungerar nedan. Det kan vara ett sätt att medvetandegöra sin livsstil. Fysiskt, Mentalt och Socialt!!!

Vad är FMS-metoden?

2010-05-14T02:33:00.000-07:00

FMS står för Fysisk, Mental och Social utveckling. Och följer därmed WHO:s definition av vad hälsa är. Här handlar det alltså om att utveckla människor i skola/företag - inte bedöma dem som vi gjort i alla tider! Om människor blir medvetna om sina resurser fysiskt, mentalt och socialt - så kan de själva påverka sina egna liv genom aktiva handlingar. Vi har egentligen mycket stor kunskap idag om vad som är bra respektive mindre bra för oss människor. Det är WHO, Livsmedelsverket och andra beprövade vetenskapliga grunder som våra enkätfrågor och tester utgår ifrån.

FMS-metoden har utvecklats av beteendevetaren Acki Wästlund och ett nätverk av lärare under 10 år i svensk skola. FMS är en samtalsmetod (coachande inte terapeutisk) som genom tester och enkätfrågor undersöker människors resurser. Vi lägger in alla individers svar (under det strukturerade samtalet) i vår databas och därmed kan vi få ut konkreta resultat. Hur det ligger till! Dels för varje individ som givetvis är skyddat enligt PUL (personuppgiftslagen) och dels för respektive grupp/skola/enhet (dessa bör vara 20 st. eller mer).

Databasen är uppdelad i två delar nämligen. En med hälsopåverkande faktorer och en med arbetssociala. (Den senare är fler frågor för vuxna) Två separata diagram helt enkelt! Många av frågorna och testerna samverkar här. Exempelvis tillåts fler timmar mediatid per vecka (TV, datatid) - om individen är fysiskt aktiv. Detta är förprogrammerat i dataprogrammet! Och det är just samverkan mellan fysik, fritid, arbete - som gör metoden unik mot andra samt att FMS-metoden är helt webbaserad. Det strukturerade samtalet tar ca 30 min/elev och de fysiska testerna kan göras under ett par idrottslektioner. För vuxna tar samtalet drygt en timme men samma "fystester" används här. Och vi rekommenderar minst en profil per läsår för elever, men detta avgör givetvis skolan/enheten själv. Obs! Alla tester och frågor bygger på frivillighet!

Den mentala delen är Aaron Antonowskys filosofi. Avhandling finns och hans böcker läses flitigt av blivande sociologer i Sverige. Blir individen medveten om sina resurser - så ökar förmågan att fatta kloka val (sammanfattar jag det hela kort och gott med.) Inget psykologiserade alltså! Hur sjuk man än är så kan alla gå mot det friska (mentalt). Avslutningsvis, eftersom så många faktorer mäts - blir det alltid mer som är bra = blir grönt i datasvaret och det är då lättare att ta tag i det som är mindre bra = blir rött i datasvaret. Inte så konstigt! En annan "käpphäst” vi har. Är att göra människor till dirigenter i sina egna liv!

Förutom att individen får ett redskap som medvetandegör vilka resurser och förbättringsområden som finns, så kan riktade insatser nu göras på skolan/företaget. Exempelvis kan utökad fysisk aktivitet införas för enskild individ/klass vid behov. Det går också att utöka kunskaperna om hur rätt mat påverkar hälsa och välbefinnande på hemkunskapslektionerna. Avslappning och mental träning kan också införas vid behov, på exempelvis handledningstid. Det viktiga här är att alla elever inte behöver göra lika! Utan riktade åtgärder kan göras för enskild individ, grupp eller skola!

Det är idag ca 60 skolor som jobbar aktivt med FMS-metoden och drygt 15 000 elevprofiler är gjorda i Sverige (november 2011)! Metoden finns även i Finland och på Nordirland.

Vi håller som bäst på med en översättning av hemsidan för att fler länder skall kunna ta del av metoden. En annan nyhet är att vi erbjuder gruppsamtal för de skolor/företag som vill tjäna tid. Vi undersöker också möjligheterna för distansutbildning via nätet för att öka tillgängligheten ytterligare.

Och vi ställer gärna vår databas(som förövrigt är Sveriges största)till förfogande till Högskolor och liknande som vill undersöka samband vad gäller våra svenska ungdomars hälsa och livsstil.

Enligt Almi företagspartner (ref. Janne Lundqvist Innovation Stockholm) som gjort en screening via en världsdatabas på Sri Lanka - finns ingen motsvarande metod för elever i världen!

Se beviset här!

Se också vår kortfilm!

Läs mer om FMS-Metoden på www.fms.se
Se där kommande kursstarter!

Träna bort värk

2010-05-06T09:43:00.000-07:00

I EXPRESSEN i onsdags kunde man läsa - att motion tillsammans med mental träning ger bästa boten mot smärta. Det visar en stor rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

"Den visar att rehabilitering där patienter med långvarig smärta både tränar fysiskt och får hjälp att ändra sitt beteende ger bästa resultat"

Härligt SBU! Det är precis så här vi nu behöver tänka. Att bara tycka synd om dessa människor hjälper ju ingen att ta sig ur denna problematik. Att sedan förbättringen håller i sig i 2 till 5 år, visar att detta ger resultat.

Tänk om nu sjukvården kunde anpassa sig till dessa nya rön. Och inte bara ägna sig åt problematisering och smärtlindring i form av piller och sprutor. Ja tänk! Det vore helt fantastiskt!

Var 5:e svensk lider av någon form av långvarig smärta - så detta är ett mycket allvarligt och stort problem i vårt samhälle. Men jag undrar hur stor procent av dessa patienter som får tillgång till relevant fysisk aktivitet, mental träning och avslappning? Ja det hade varit intressant att få veta.

Bra också att läsarna fick några praktiska styrkeövningar i tidningens sidotext. Det är inte bara motion i form av promenader vi människor nu behöver. Nej vår muskulatur är lika viktig!

Styrketräning handlar inte om att vi måste gå på ett gym och träna i maskiner bland en massa "muskelbyggare" som speglar sig själva mellan varje "set". Utan handlar om belastning i någon form. Denna belastning kan göras hemma med den egna kroppen, precis lika bra. Då tränas nämligen uthållighetsstyrkan = den styrka som vi har nytta av i vardagen ( 15 repetitioner eller mer) Maximal styrka är något helt annat och är inte något att rekommendera för smärtpatienter.

Att lära människor hur denna träning skall gå till är just vad vi nu behöver jobba med. Att göra människor medvetna om sin kondition, styrka, rörlighet och balans ska tillhöra allmänbildningen, i en framtida hållbar värld, kan jag tycka. Och om detta arbete kan göras redan i skolan, kan vi nå mycket långt.

I FMS-metoden gör vi människor medvetna om precis detta med våra standardiserade fysiska tester. Uthållighetsstyrkan mäts via enkla redskap med metronom. Konditionen undersöks via ett gångtest i trevlig miljö med pulsklocka. Rörligheten i alla leder samt balansen mäts också!

Läs mer om hur vi jobbar i mitt tidigare "inlägg" - Vad är FMS metoden?
Och se vår kortfilm!

Vänd på perspektiven

2010-04-03T01:45:00.000-07:00

Äntligen kommer en relevant artikel till vårt sätt att se sjukdomsproblematiken i Sverige ifrån torsdagens DN SIGNERAT, där Hanne Kjöller skriver om sociologens Aaron Antonowskys KASAM-filosofi. Och om hur vi nu behöver byta perspektiv. Detta var inte en dag för tidigt!

Vi ser alldeles för mycket till hur dåligt människor mår och fokuserar på det onda och det som är fel. Jag tycker precis som Hanne skriver: "Drabbad" och "offer" är två journalistiska favoritord. Inte minst i den senaste sjukdebatten fastnar de journalistiska alstren allt som oftast i svårigheter. Möjligheterna får på något vis inte plats i den svart-vita dramaturgin."

Det är nu hög tid att se på det som är bra och "lyfta" människor inom skola, vård och omsorg. Och varför kan nu inte TV koppla på och visa lite goda exempel.
Visa gärna vår FMS-metod i skolan! Där alla lärare kan hjälpa till. För att förbättra denna känsla av sammanhang, för de elever som mest behöver det!

I FMS-metoden utgår vi just från KASAM. Ifrån det friska (=det som är grönt i databas exemplet) hos både elever och anställda vuxna. Om man fokuserar på just detta så blir det sedan lättare att ta tag i det som kanske är mindre bra. Inte så konstigt! I vår metod ingår att varje elev och anställd får göra självtestet i KASAM, för att samtalsledaren skall få en fingervisning om hur strukturerat stöd eleven/den anställde behöver vidare i samtalet.

Skolor skulle kunna göra mycket om de hade kunskap om vilken känsla av sammanhang olika grupper och organisationer har! De finns ju de elever som behöver mer struktur i undervisningen och de som behöver mindre. Och det finns lärare och vuxna som också behöver en stärkt sammanhangs känsla för att de inte skall falla offer för stress etc. En optimering av skolans resurser skulle därmed vara möjlig.

Blir man medveten om sina Fysiska, Mentala och Social resurser så ökar ens förmåga att göra kloka livsstilsval!

Detta borde vara något för SKL i dessa dagar.

Gör här ditt eget KASAM-test!

Läs mer om hur vår FMS-metod går till i mitt första inlägg!

Och se vår film!

Läs gärna också den fantastiska boken "Hälsans mysterier" av Aaron Antonowsky.

Samsyn till 100%

2010-03-23T05:29:00.000-07:00

Tack Stockholms kultur och idrottsborgarråd Madeleine Sjöstedt för en mycket omfattande och välformulerad artikel i DN-debatt. Jag hoppas nu att detta får uppmärksamhet också på regeringsnivå! Vi måste analysera och tänka till kring våra gemensamma medel. Och om vi hjälps åt så är det möjligt att göra skillnad. Hållbar utveckling kan inte bara handla om planeten jorden - utan gäller ju även människan.

Jag tycker också det var MYCKET intressant att du eftersöker METODER i din blogg. Vi vill givetvis hjälpa till här med vår webbaserade FMS-metod. Som fortfarande få känner till - trots att den är ensam i världen! Där vi just medvetandegör och motiverar unga till kloka livsstilsval. På ett för skolan och kommunen mätbart sätt. Att sedan Barack Obama också vill göra något i USA(nedan)gör inte det hela sämre, i dessa dagar.

Det är dax att Sveriges ledande politiker agerar

2010-02-11T08:05:00.000-08:00

Att den amerikanska administrationen äntligen tar tag i ett av de viktigaste problemen som finns idag – övervikt och ohälsa för unga, är fantastiskt. Att också presidentfamiljen haft egen erfarenhet kring problematiken, är också bra. Den innebär ju en större medvetenhet och insikt i denna fråga, på ett personligt plan.

Frågan jag ställer mig är. Vad görs i Sverige då? Inte är det mycket inte! Ingen verkar vilja ta tag i denna fråga på allvar. Det handlar mest om mer kontroll och mer betyg i skolan. Som om det är den enda vägen! Men tänk om hälsa och livsstil för vår framtid - ungdomen kunde bli något av en prioriterad valfråga nu inför valet! Oavsett politisk färg.

Tänk om partierna slogs om att komma med bra förslag för att "vår framtid" skall må bättre. Att vi får höra ord som harmoni, trygghet och trivsel i skolan i stället för detta fokus på prestation hela tiden. Och att partierna kunde vara eniga om hur det skall se ut i skolan under en längre tid. Så en stabilitet kan infinna sig för elever, föräldrar och lärare.

Vi ligger ju inte så långt efter USA inom denna övervikts problematik inte. I USA har 1/3 av barnen övervikt. I Sverige ligger nivån på nästan ¼ av alla 4 åringar. Och denna övervikt försvinner inte av sig själv direkt.

Inom ett annat problemområde inom svensk skola, nämligen matematiken har man sökt efter METODER länge som en lösning. Borde man inte tänka så när det gäller elevers trivsel och hälsa också. Dvs att finna metoder! Varför inte använda den enda mätbara metoden i världen, FMS-metoden, för att jobba med livsstilsproblematiken för våra unga i Sverige?

På det viset kan vi motivera unga i livstilsfrågan och jobba med ett utvecklat hälsoarbete på dagis, förskola och skola, där alla kan hjälpa till. Och därtill på ett systematiskt och mätbart sätt. Det skulle göra skillnad!

Här ovan ser ni resultat ifrån vår FMS-databas på drygt 10 000 elever (12-19 år) och den visar att ca 16% (1558/10 036) av våra svenska ungdomar har en övervikt. Med tanke på de uppväxande 4 åringarna, så blir det troligen ännu fler överviktiga tonåringar i framtiden - om vi inte agerar och gör något nu.

Se vår nya kortfilm! Läs sedan mitt första inlägg "Jobba mer Holistiskt i skolan" under överskriften Vad är FMS? Då kanske vår metod blir lite tydligare.

Läs mer på www.fms.se

Förebygg Demenssjukdomar med Konditionsträning

2010-02-05T08:06:00.000-08:00

Nu är det kanske dags att börja med riktad fysisk aktivitet för att förebygga demenssjukdomar i framtiden.

Vi som ägnat oss åt hård konditionsträning vet att vi upplevt någon form utav ”rus” vid träning. Att detta nu är vetenskapligt förankrat av den tyske smärtforskaren Henning Boecker och hans kollegor vid Klinikum rechts der Isar i München och Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität i Bonn. Gör det hela ännu intressantare i ett samhällsperspektiv.

FYSS på recept (=Fysisk aktivitet på recept)har sjukvården nu anammat i nästan samtliga Sveriges kommuner. Jag tror dock fortfarande att det är piller och ”plåster på såren” som är den metod som de flesta läkare ordinerar sina patienter. Även när det gäller välfärdssjukdom.

En intressant fortsättning inom denna "smärtforskning" kan ju vara att ta reda på vilken pulsnivå varje enskild individ behöver hålla, för att uppnå en tillräckligt hög "endorfineffekt", av sin träning. (Så att njutning och fortsatt egen vilja till träning uppnås.) Och/eller hur ofta vi behöver träna? Detta är säkerligen möjligt att mäta! Och förebygger detta demenssjukdomar - så kanske det finns ett fortsatt vetenskapligt intresse för denna fråga.

När jag läser i tidningar idag om träning etc får jag en känsla av att vi nu mest skall ta det lugnt och slappna av, med diverse olika metoder och tekniker. Våra liv innehåller mer stress nu - det vet jag, men vi behöver också jobba med ”motorn” - hjärtat, i våra kroppar. Och då måste man träna och detta på en relativt hög pulsnivå för att få effekt.

Vid 50% av hjärtats maximala frekvens har hjärtat uppnått full slagvolym. Därefter ökar enbart hjärtfrekvensen! Fysiologer är eniga om att just vid 50% av "maxpulsen" börjar konditionseffekten av konditionsträningen. Om då en person har exempelvis 180 i "maxpuls", krävs alltså ca 100 slag per minut. Denna nivå kallas lågintensiv träning.(Och är bra vid sk fettförbränning såsom långa promenader etc) För bättre effekt av konditionsträning krävs en betydligt högre pulsnivå, ca 70-80% av max. Men frågan är var ligger nivån för själva "endorfinkicken"? Ja det hoppas jag vi snart får reda på!

Att bättre kondition sedan ger ett högre IQ (se tidigare inlägg) gör ju inte det hela sämre. Men med motiverande samtal av människor i vård skola och omsorg kan säkerligen detta fungera för alla. Bara vi är eniga i denna fråga.

Tyvärr finns det en del andra studier som inte ser ett biologiskt samband direkt. Exempelvis den svenske professorn i internmedicin Fredrik Nyström som vill att vi skall dricka mer vin. Som om vi inte blivit tillräckligt duktiga på det redan, med den nya ”Bag and Box-kulturen” i Sverige? Att dricka ett till två glas vin om dagen skall tydligen ge oss sänkt kolesterolhalt.

Ja men hur har det gått i exempelvis Frankrike, där har man ju druckit vin dagligen i flera generationer nu. Ja inte så bra vad gäller leverskadorna, inte. I den svenska undersökningen hittade man inga leverskador. Men undersökningen pågick bara i tre månader! Frågan jag ställer mig här är. Vad händer efter 10 år? Ja det är inte så svårt att räkna ut.

Det är också intressant varför evolutionen gett oss denna "inre motor" av endorfiner. Den härstammar tydligen ifrån att de individer som orkade springa längst - lyckades få tag på födan. Ja vi har ju fortfarande kvar våra visdomständer ifrån den tid då vi åt rått kött. Så det tar tid att förändra vissa biologiska mekanismer i våra kroppar. Det är då helt klart!

Idrotten fostrar inte...

2010-01-21T02:08:00.000-08:00

Nu har vi sett på idrottsgalan på bästa sändningstid i TV, med alla ”duktiga” idrottsmän och kvinnor, som presterat och visat upp sig till allmän beskådan. Och alla dessa miljoner ifrån Svenska Spel som skall gagna den svenska framtida idrottsrörelsen. En stor andel av dessa pengar skall gå till elitsatsningar men naturligtvis skall också många MILJONER gå till barn och ungdomsidrotten. Och svenska folket tror att detta kommer leda till att vår framtid är räddad. Och att våra barn och ungdomar förbättrar sin hälsa och fostras i vår kära idrottskultur.

Ja det är frågan. Är det så? Nej inte enligt en ny pedagogisk studie ifrån Karlstads universitet av doktor Stefan Wagnsson. Det är ingen skillnad på barn som idrottat och barn som inte gjort det. Utan det viktigaste för den sociala fostran är familjen och skolan. I alla fall om man gör en jämförelse över tid.

Ja då kanske det är dax att ändra lite på hur vi skall satsa våra resurser idag. Vårt gamla "upplägg" kanske fungerade på 70-talet, då flertalet av föräldrarna inte behövde jobba lika mycket som idag för "brödfödan". Vi kan ju inte direkt "backa bandet" och gå tillbaka i utvecklingen.

"Vi kan inte fortsätta och gå på som förut och inte stanna och se oss om"

Idag kanske våra resurser måste gå till skolan i stället. Där alla ungdomar finns!
Och denna skola skall vara statlig. Så att resurserna fördelas mer rättvist än idag. Nu satsar vissa kommuner mer och andra mindre. Och resultaten här förstår vi ju alla vad det leder till. Om staten blir huvudman igen skulle vi få en mer likriktad skola och med större möjligheter att mäta skillnader skolor i mellan.

Stefan Wagnssons studie visade också att det var de ungdomar som hade en bra socioekonomisk bakgrund som idrottade mest. Så om dessa statliga pengar gick till hälsoarbete i skolan i stället skulle de gagna de som mest behöver dessa insatser. Vissa föreningar skulle få problem men här får intresserade föräldrar och företag gå in med stöd. Vi kan inte fortsätta låta staten subventionera de redan välartade ungdomarna i vårt land. Våra skattepengar MÅSTE vara till för ALLA!

Dessa pengar kunde gå till en strukturerad hälsofostran i skolan i stället, där alla lärare hjälper till. Gärna med FMS-metoden! Våra hälsoproblem för unga idag är alldeles för allvarliga för att vi skall fortsätta som nu.

FMS-metoden arbetar på ett annat sätt än idrotten i denna aktuella fråga.

Läs mer hur på www.fms.se

Se vår nya film!

2009-12-17T11:19:00.000-08:00

Se vår nya film på www.fms.se under "knappen" Demo.
Eller här om du "skrollar" ner utefter den vänstra spalten
under fms länkar. En bild är ju mer än 1000 ord!
Läs sedan mitt första inlägg "Jobba mer Holistiskt
i skolan" - så kanske vår metod blir lite tydligare.

God Jul och Gott nytt år!

Bättre "kondis" ger högre IQ

2009-12-07T13:47:00.000-08:00

I förra veckan kom en rapport som bevisar att bättre kondition ger högre IQ. Det börjar nu bli dags för skolchefer och rektorer att fundera på om de har satsat rätt.

Men denna studie tycker inte jag var så förvånande. Att kapiläriseringen ökar vid konditionsträning har man vetat länge och det vore konstigt om detta inte också skulle gälla hjärnan. En större syresättning - högre prestationsförmåga.

Läs gärna artikeln

Men vad händer efter alla dessa rapporter Jan Björklund? (Läs gärna mitt förra inlägg också)Och din vision "Europas bästa skola"?

Genom vår FMS-databas på nu ca 10 000 elevprofiler, kan vi ju konstatera att nästan hälften (45 %) av våra ungdomar har en rent usel kondition i svensk skola idag. Här kan många höja sin "hjärnförmåga" - om skolan ger möjligheter till detta.

Att fokus har legat på betyg och att lärare blivit duktiga på att sätta för höga betyg - är helt klart. Ändå har inte kunskaperna ökat för den delen hos eleverna. Detta är inte helt listigt!

Läs gärna mer om detta i artikeln "Klart att vi lärare ger för höga betyg", där språkläraren Helena von Schantz skriver i Expressens DEBATT.
klicka här

Flytta nu fokus ifrån betygen - det gagnar ju ingen! Det är mer intressant vad kunskap egentligen är och hur man kan utveckla lärandet. Vår skolvärld befinner sig ju just nu i spännande tider bland kommunikativa "lärplattformar" och sociala forum på nätet. Där lärare kan dela sin kompetens med varandra. Här ligger framtiden!

Se också till att staten tar tillbaka ansvaret för skolan och ge alla skolor mer likartade förutsättningar, oavsett var skolan ligger. Kommunerna har inte riktigt visat att de klarar av jobbet, kan jag tycka.

Och slutligen satsa på "hållbar utveckling" (hälsan) för människan. Fysiskt , mentalt och socialt! Precis som för planeten jorden handlar det nu om att våga "ta i lite". Och låt detta få kosta ! Det kommer löna sig!

Dags för namnbyte för mer hälsoinriktning

2009-11-27T06:28:00.000-08:00

Obs! Se filmen först! Och "Klicka" här!

Jag tycker det är intressant att det äntligen kommer en longitudinell studie på idrottsämnet kopplat till betyg och hälsa senare i livet. Den första någonsin! Lite märkligt då att inte artikeln fått större uppmärksamhet i media. Och det finns nog mycket mer intressanta kopplingar att undersöka inom detta område.

Simon Timpka menar att kvinnornas hälsoproblem kan förebyggas redan under skoltiden. Han säger att det kan handla om att hjälpa tjejer med lågt betyg i idrottsämnet att hitta någon form av idrottsaktivitet som de gillar.

Detta håller jag verkligen med om! Det är dessa elever skolan nu måste satsa på! Frågan är bara hur det ser ut idag? Ja idrottstimmarna i skolan har halverats mot på 70-talet och den naturliga leken i tidig ålder har troligen också minskat mycket liksom den så kallade vardagsmotionen. Tv och dataspel har som vi alla vet tagit stora andelar från de traditionella motoriska lekarna för unga.

Och resultatet av denna fysiska nedgång för "den stora massan" får vi väl reda på om ytterligare 30 år Simon Timpka.

Nej det gäller att ligga före och se till att göra något nu!

Inför ett hälsoämne i stället för att kalla ämnet "idrott". Då skulle prestationstänket försvinna än mer, vilket vore bra för alla. Eftersom idrott associerar till prestation som kan stå i motsats till hälsa. "Hälsalärare" skulle då också kunna jobba med mer än bara den fysiska hälsan i skolan. Kosten, stressen, fritidsvanorna, tobak och annat som hör hälsan till, är också mycket viktigt idag. I andra länder finns ju Physical and Health. Varför inte döpa om ämnet till Hälsa och fys, kort och gått?

Det har också visat sig i andra undersökningar att det är killarna som får högst betyg i idrottsämnet, trots att tjejerna i de flesta andra skolämnen lyckas bättre än killarna idag. Är det så möjligen att det är de fysiska egenskaperna såsom styrka, kondition och snabbhet som många idrottslärare ser till mest vid betygsättningen?

Om nu inte FMS-metoden används med flertalet lärare inblandade i strukturerade samtal och standardiserade fysiska tester, så gäller det att se till att sunda livsstilsvanor blir lika viktigt som ämneskunskaper i vår framtida skola. Eller kanske en förutsättning för själva lärandet! Och om vi lärare hjälper föräldrarna med detta. Kan skolan bli ett mycket bra avstamp för ett fortsatt hälsosamt liv, resten av livet för eleven. Denna investering skulle ge många vinster. För skolan - bättre betyg och för skattebetalarna - lägre sjukvårdskostnader i framtiden.

Spridningsaktiviteter

2009-10-07T09:22:00.000-07:00

Under vecka 44 måndag - onsdag kommer det nystartade Svenska Institutet FMS visa upp lite nyheter samtidigt på Skolforum i Älvsjö och GIH (Gymnastik och IdrottsHögskolan) i Stockholm.

På Skolforum har vi fått tid i det så kallade "Heta hörnet" 12.00 både måndag och onsdag. Under titeln "Bättre betyg och ökad trivsel - Den konkurrenskraftiga skolan". Här kommer metodutvecklare Acki Wästlund och rektor John Sjöberg hålla ett kort föredrag och locka till vår monter C22:59. I montern kommer vår nyinspelade kortfilm rulla hela tiden. Där kan naturligtvis också alla ställda frågor få ett svar.

På GIH-konventet kommer Acki och John hålla föredrag på tisdagen 11.00-12.30 i GIH:s aula och visa intressanta resultat ur vår databas. Svenska FMS Institutet kommer dessutom få en del utrymme i den stora idrottshallen, där vår nya film också visas.

På både Skolforum och GIH presenterar vi även vårt uppfräschade metodmaterial och den påbörjade skolportalen.

Allt detta för att fler skolor skall bli intresserade av att jobba med det så viktiga långsiktiga hälsoarbetet i skolan. För såväl elever som lärare.

Välkomna!

Elitklasser etc

2009-05-31T12:28:00.000-07:00

Vad gäller debatten gällande sk elitklasser tycker jag för det första att själva namnet "klingar illa". Varför skall det heta så? Men att alla mår riktigt bra av att vara särskilt duktig på något - är helt klart. Oavsett vad det är man är bra på. Konstigt att det är okey att vara duktig i idrott, dans och musik men inte i exempelvis matematik och fysik i vårt land. Vad är det för skillnad?

Möjligen är det så att vi i Sverige har det lite svårt med "de begåvade" inom ämnen som vi värderar lite "högre" i skolan. Jag tycker det inte ska spela någon roll vad man är begåvad inom. Men det kan vara lika bra eller ännu bättre att låta exempelvis "smarta barn" i naturvetenskapliga ämnen gå i vanliga klasser för det mesta och sedan får de gå ifrån ibland - för att få särskild stimulans. Ett slags sammandrag - när det behövs. Kanske skulle detta göra att eleven skulle känna sig duktig och ändå vara lite som alla andra. Just hur "själva känslan" är för individen under högstadiet är det viktigaste här, tror jag.

Sedan kanske just entreprenörskapet kunde vara något som vi kan satsa lite mer på i en framtida skola. Att våga tro på sin idé och tanke, oavsett vad som händer. Och att inte ge sig i sin övertygelse om produktens förträfflighet. Vi behöver människor med just det "tänket" nu - särskilt i dessa kristider då nya branscher vill fram. Tyvärr är det inte alla som "hänger med" och förstår dessa entreprenörer och deras iver att förändra.

Nu gäller det bara att andra tar vid och gör vad de kan. För min egen del så har ju Gotlands kommun sin vision 2025, exempelvis. Och här vill man bland annat förbättra kommuninnevånarnas hälsa, på sikt! Målet är att få bäst hälsa i Sverige. Ingen dålig målsättning! FMS-metoden kan här vara det verktyg som kan lyfta Gotland till helt andra höjder. Detta världsunika verktyg skulle kunna arbetas med (för de som vill)ifrån högstadiet, genom hela gymnasieskolan (för såväl elever som personal) och vidare till övrig personal i kommunen. I skolan kan redan befintliga pedagoger användas och för övrig personal i kommunen finns möjligheten att inrätta tjänster - eller utbilda redan befintligt anställda. Allt detta för att nå målet i vision 2025.

Om nu inte Gotland vill ha verktyget (Fms-metoden) - så finns det ett 10-tal kommuner runt om i Sverige som utger sig för att vara sk "hälsokommuner" och möjligen finns här möjligheter att jobba med det långsiktigt förebyggande hälsoarbetet där.

Lidingö kommun är exempelvis "Hälsans ö" och frågan jag ställer mig här är om kommuninnevånarna där, ser något av detta hälsoarbete i skolan. Vi jobbar ju med frivillighet för såväl individ, skola, kommun, eller region. Och går med kraften och utvecklar de som så önskar.

Bättre förslag

2009-05-30T23:04:00.000-07:00

Gårdagens stora nyhet var att rökare får dyrare försäkring av försäkringsbolaget Skandia. Ett pristillägg på mellan 25 och 50% för rökare är tanken här. Den extra avgiften gäller alla nya kunder som röker dagligen. Genom åtgärden vill Skandia sätta fokus på rökningens konsekvenser och bidra till färre rökare, skriver bolagets Nordenchef Bertil Hult och medicinska experter Per Täckenström och Gunder Rasmanis i DN.

Att ytterligare sparka på gruppen rökare är inte så begåvat, kan jag tycka. Alla vet vi ju att rökning är farligt men detta förslag medför nog bara till att Skandias rökare byter försäkringsbolag. Dessutom kommer troligen flertalet rökare uppge att de inte röker dagligen, när de tillfrågas. Hur skall Skandia kunna kontrollera detta?

Ett smartare förslag skulle vara att använda FMS-Metoden (eller annan liknande metod) och sen ge billigare försäkringar för alla som sköter sig - i stället för att straffa de som missköter sig. Om man inte har någon riskfaktor av alla 23 hälsofaktorer som används i databasen kan försäkringen bli MYCKET reducerad.
( se tidigare inlägg "Jobba mer Hollistiskt i skolan")

Om man gör på detta sätt skulle försäkringsbolagen dessutom kunna kontrollera detta på årlig basis via hälsokontroller. Givetvis skulle det vara möjligt att ljuga för sig själv på enkätfrågorna här också, men svårt vad gäller de fysiska testerna.

Att belöna är alltid bättre än att straffa!

Ny larmrapport

2009-05-14T06:55:00.000-07:00

I dagens DN.DEBATT skriver Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen att: "Lågutbildade dör i onödan - ett misslyckande för vården". Dödstalen är tre gånger så höga för lågutbildade än för högutbildade. Det är de allvarliga bristerna i det förebyggande arbetet som gör att svensk sjukvård misslyckas med att hjälpa särskilt utsatta grupper i samhället, fortsätter Lars-Erik.

Dessa resultat var inte särskilt förvånande tycker jag. Sjukvården har sin grund i det patogena synsättet - att bota det som är sjukt. Och då måste man ju vänta tills det uppkommer något sjukt - för att sedan kunna sätta in relevanta åtgärder. Och det kan ju ta sin "lilla tid" det.

Nu är det kanske så att det är just hur vi har levt tidigare i livet som ger oss de flesta av våra sjukdomar i hela västvärlden idag och det är just kring förebyggande åtgärder som vi skulle kunna komma till rätta med de problem vi nu har. Alltså ett salutogent perspektiv. Detta "perspektivskifte" är Lars-Erik också inne på. Helt fantastiskt! Vår FMS-metod är helt överens med generaldirektören för Socialstyrelsen. Och varför inte börja redan i skolan! Där finns ju ALLA!

En annan infallsvinkel är från de traditionella folken på Trobrianderna, i landet Vanuatu. Där har en svensk professor, Göran Burenhult haft arkeologiska utgrävningar i över 25 år nu. Här finns människor på öar utanför Australiens kust som fortfarande lever kvar på stenåldern! Enligt prof. Burenhult finns här inga av västvärldens välfärdssjukdomar, inte ens cancer och om "folket" når "50 årsstrecket" - blir i stort sett alla 100 år och detta utan någon sjukvård alls! Hur lever man då på Trobrianderna? Ja tillsammans i stora grupper i ett väl utvecklat socialt samspel med 2-3 timmars fysisk aktivitet varje dag (letar föda). Maten är för övrigt vad prof. Burenhult kallar "Människomat". Den mat vi människor är skapta att äta. Maten innehåller mycket frukt, nötter, råa grönsaker, fisk, fågel och vilt kött. Ja kanske är det just detta som är lösningen! "Back to basis"!

Läs mer om allt detta i hans böcker. "Den fulländade människan", "Det ofullkomliga djuret" eller "Kärlekens öar". Helt fantastiska böcker! Som får en att fundera på vad vi i västvärlden egentligen håller på med. Det finns människor ifrån Trobrianderna som lämnar sitt folk och väljer vårt västerländska sätt att leva och de får enligt Burenhult våra välfärdssjukdomar redan efter 5 år i civilisationen. Se själv hur de har det i Vanuatu nu när SVT börjat sända "Den stora resan".

Enligt institutet New World Economic Forum i London, som har utarbetat "Happy Planet Index" (HPI), ligger Sverige enligt kriterierna 1. Långt liv 2. Vällevnad 3. Så få ekologiska avtryck som möjligt - på 119 plats av totalt 178 länder. Etta ligger Vanuatu. (Landet där öarna Trobrianderna ligger). Island ligger för övrigt före oss, USA efter och Zimbabwe ligger sist på. Läs gärna mer om HPI etc

Hur förhåller sig Sverige utifrån dessa kriterier då? Ja vad gäller långt liv - så lever vi ju länge men är det inte med hjälp av en bra "konstgjord andning" = (vår fantastiska sjukvård). Vällevnaden då - Nej den är inte fullt så bra i Sverige. Många har dålig hälsa i vårt land, redan från unga år faktiskt. (Särskilt de lågutbildade) Och vad gäller de ekologiska avtrycken - så ligger vi mycket dåligt till i hela västvärlden pga utsläpp ifrån industri och bilar.

Jag hoppas att HPI kan bli en kompletterande faktor till BNP som mer tillhör det gamla Industrisamhället, kan jag tycka - inte det nya kunskapssamhället som borde se människan och planeten mer som en helhet. Och hållbar utveckling MÅSTE i en framtid givetvis även gälla människan - inte bara miljön.

Vad vill jag säga med allt detta då? Ja inte att vi skall börja leva ett stenåldersliv här i Sverige igen. Men kanske kan vi lära något av dessa människor på Trobrianderna, här i Sverige. Om fokus läggs på livsstilen tidigt i livet. Och om vi alla hjälps åt kan vi lyckas, tror jag! Föräldrar, dagis, skola och övriga aktörer (såväl offentliga som privata).

Jobba aktivt med hälsa i skolan exempelvis med FMS-metoden som verktyg. Se till att kunskaper finns tidigt på BVC gällande livsstils problematiken och vidare i hela sjukvårdsapparaten. Möjligen behövs också en straffbeskattning på onyttiga produkter i affärerna (läsk och godis) och sänka priserna på mer nyttiga varor (grönsaker och frukt) - under en övergångsperiod. Sockerproblematiken kräver nu krafttag!

Det gäller att förebygga och möta människor på ett värdigt sätt hela vägen. Och då Lars-Erik Holm kan vi börja snacka om att vi har en vård som oavsett bakgrund och inkomst ger de bästa förutsättningarna till ett hälsosamt liv i vårt land.

Framtidens skola

2009-01-15T05:56:00.000-08:00

Tänk om vi lärare i framtidens skola skulle jobba mer som coacher. Där vi hela tiden ser till att utveckla eleverna i stället för att bedöma dem som nu. Lärare vill inte bedöma och elever vill inte bli bedömda. Om lärare får utbildning i hur man kan "tänka om" i detta, så tror jag att denna utveckling kommer bli helt suverän!

Många skolor och/eller kommuner har exempelvis redan fastställda kriterier för social utveckling, studieförmåga och kunskapsutveckling. Och varför skall då lärare sitta heldagar och samtala om var respektive elev befinner sig i denna utveckling? Det kan ju eleven själv bäst avgöra! Det är ju bara att ställa frågan! Vad befinner du dig utifrån dessa kriterier? På grundskolan sitter dessutom föräldrarna med i detta utvecklingssamtal och kan hjälpa till. (Om det behövs). Det måste vara det viktigaste att se till att medvetandegöra detta för eleven!

Detta skulle även kunna göras vad gäller betygskriterierna. Dessa kriterier har lärare jobbat med länge nu, så det skulle vara fullt möjligt - om vi bara vill! Om lärare samarbetar kring detta och inte sitter på sin kammare och uppfinner hjulet själv hela tiden. I sk. "lärplattformar" via nätet har vi framtiden. Där kan lärare spara allt de behöver. Lektioner, utvärderingar, projekt och kurser. Och varför inte kriterier för bedömning. Skolverkets Torbjörn Hortlunds tankar om bedömningsmatriser vore här helt perfekt. Då kan vi lärare hjälpas åt kring vad och hur denna bedömning kan ske, vilket skulle göra jobbet mindre betungande. Dessutom skulle det bli mycket rättvisare för eleverna.

I lärplattformarna kan lärare plocka bra arbeten som andra lärare gjort och "lägga upp" sina elever till dessa projekt. Då kan tiden ägnas mer åt eleverna! Dessutom skulle insynen vad skolan/eleven gör bli tydligare för anhöriga. Alla kan gå in och inhämta diverse information på dessa plattformar. I Norge står det tydligt i skollagen att någon typ av lärplattform måste finnas. Kanske något för oss här i Sverige?

Vi har ju kommit längst i den demokratiska processen av alla länder, vill jag hävda. Så detta med coacha till betyg är nu fullt möjligt! Även om denna omställning kommer ta ett tag. Flera skolor gör detta redan, men görs detta kollektivt skulle Sverige få inte bara Europas bästa skola - utan världens bästa skola. Det kommer inte för den skull bli en "flumskola" - tvärtom! Och lärare kommer känna sig än mer behövda än idag. Eleverna kommer att förstå varför, på ett tydligare sätt. Här kan FMS-verktyget vara en utbildning som får lärare in på detta "nytänk". Det finns säkerligen andra coachande verktyg också. Detta är framtiden! Jag är faktiskt helt säker.

Torbjörn Hortlund verkar instämma med mig. Han sa (som avslutning på sitt föredrag "Betyg och bedömning" på Visby Strand i vintras)- att det viktigaste är att 1. Medvetandegöra lärandet 2. Ha coachande samtal. Det är så här långt vi kommit pedagogiskt idag, helt enkelt. Torbjörn har själv vänt och vridit på ca 500 mål i ämnet matematik och är skolverkets "spjutspets" vad gäller skolutveckling i Sverige. När han sedan hade KASAM =(Känsla av sammanhang) i sitt bildspel - så insåg jag att FMS-verktyget verkligen ligger i framkant vad gäller lärande, utveckling och coaching. Dessa tre, medvetandegöra kunskapen, coachande samtal och KASAM tillhör nämligen våra 3 hörnpelare i FMS-Metoden!

Jobba mer holistiskt i skolan

2008-12-26T01:29:00.000-08:00

Det var mycket intressant att läsa artikeln “Svag hälsovård hotar barnens hälsa” på DN-debatt den 18:e december. Denna "tunga" studie från Läkarförbundet, Vårdförbundet och Tandläkarförbundet, belyser verkligen vad vissa lärare på fältet upplever.

” Särskilt allvarliga är bristerna inom skolhälsovården." I kommentarerna om skolhälsovården lyfts för lite tid till förebyggande arbete och brist på skolläkare, skolsystrar. En varningssignal som kommuner och landsting måste ta på allvar”. Står det bland annat i artikeln.

Det är personalen tillsammans på skolan som skall göra detta, hävdar jag! Vi jobbar ju närmast ungdomarna och har den största möjligheten att påverka deras livsstil! Tyvärr har inte alla skolor vaknat vad gäller att förbättra förutsättningar för lärandet än. Trots att vi idag vet att det just är att jobba med förbättrade förutsättningar för lärandet, som är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för skolor som lyckas bäst i Sverige, oavsett pedagogik eller skolform.

Vissa lärare vill tydligen inte jobba holistiskt – utan väljer att endast se till ett teoretiskt traditionellt upplägg. Om elever sover dåligt, inte äter frukost, inte motionerar regelbundet - är tydligen inte så relevant för dem. Konstigt för detta påverkar ju inlärningen! Att det sedan också framkom i studien, att barn till föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar har goda kostvanor och mer sällan är överviktiga - är inte så märkligt. Frågan är vad skall vi göra med de övriga eleverna då? En annan fundering är om detta område uppmärksammas överhuvud taget på lärarutbildningarna? Vi behöver en metod för hälsoarbetet i skolan kort och gott. Vem som gör jobbet spelar mindre roll! Och det finns redan en mycket potent metod. Varför inte använda den?

Vad är FMS-metoden?

FMS-Metoden har utvecklats i samklang med hälsointresserade lärare i Sverige i över 10 år nu. En mätbar samtalsmetod för lärare i skolan! Och den ideella föreningen FMS-Skolkraft kommer att utlysa Utmaningen - “Bättre hälsa ger bättre betyg” till hösten 2009. Nu när betygen är korrelerade med de 23 hälsofaktorerna i databasen - kan vi nämligen undersöka. Om hälsan förbättras - vad händer då med betygen? Allt för att få fler skolor intresserade för detta så viktiga hälsoarbete. Alla skolor behöver inte arbeta på samma sätt här. Utan det kan vara en grupp lärare som sköter det mesta av hälsoarbetet på skolan. Eller så kan exempelvis skolsköterskan och kuratorn tillsammans med idrottsläraren göra det mesta av jobbet. Om nu inte alla lärare vill medverka tillsammans för denna ökade helhetssyn - om eleven.

FMS står för Fysisk, Mental och Social utveckling. Och följer därmed WHO:s definition av vad hälsa är. Här handlar det alltså om att utveckla människor i skola/företag - inte bedöma dem som vi gjort i alla tider! Om människor blir medvetna om sina resurser fysiskt, mentalt och socialt - så kan de själva påverka sina egna liv genom aktiva handlingar. Vi har egentligen mycket stor kunskap idag om vad som är bra respektive mindre bra för oss människor. Det är WHO, Livsmedelsverket och andra beprövade vetenskapliga grunder som våra enkätfrågor och tester utgår ifrån.

FMS-metoden har utvecklats av beteendevetaren Acki Wästlund och ett nätverk av lärare under 10 år i svensk skola. FMS är en samtalsmetod (coachande inte terapeutisk) som genom tester och enkätfrågor undersöker människors resurser. Vi lägger in alla individers svar (under det strukturerade samtalet) i vår databas och därmed kan vi få ut konkreta resultat. Hur det ligger till! Dels för varje individ som givetvis är skyddat enligt PUL (personuppgiftslagen) och dels för respektive grupp/skola/enhet (dessa bör vara 20 st. eller mer).

Databasen är uppdelad i två delar nämligen. En med hälsopåverkande faktorer och en med arbetssociala. (Den senare är fler frågor för vuxna) Två separata diagram helt enkelt! Många av frågorna och testerna samverkar här. Exempelvis tillåts fler timmar mediatid per vecka (TV, datatid) - om individen är fysiskt aktiv. Detta är förprogrammerat i dataprogrammet! Och det är just samverkan mellan fysik, fritid, arbete - som gör metoden unik mot andra samt att vår metod är helt webbaserad. Det strukturerade samtalet tar ca 30 min/elev och de fysiska testerna kan göras under ett par idrottslektioner. För vuxna tar samtalet drygt en timme men samma "fystester" används här. Och vi rekommenderar minst en profil per läsår för elever men detta avgör givetvis skolan/enheten själv. Obs! Alla tester och frågor bygger på frivillighet!

Den mentala delen är Aaron Antonowskys filosofi. Avhandling finns och hans böcker läses flitigt av blivande sociologer i Sverige. Blir individen medveten om sina resurser - så ökar förmågan att fatta kloka val (sammanfattar jag det hela kort och gott med.) Inget psykologiserade alltså! Hur sjuk man än är så kan alla gå mot det friska (mentalt). Avslutningsvis, eftersom så många faktorer mäts - blir det alltid mer som är bra = blir grönt i datasvaret och det är då lättare att ta tag i det som är mindre bra = blir rött i datasvaret. Inte så konstigt! En annan "käpphäst” vi har. Är att göra människor till dirigenter i sina egna liv!

Förutom att individen får ett redskap som medvetandegör vilka resurser och förbättringsområden som finns, så kan riktade insatser nu göras på skolan/företaget. Exempelvis kan utökad fysisk aktivitet införas för enskild individ/klass vid behov. Det går också att utöka kunskaperna om hur rätt mat påverkar hälsa och välbefinnande på hemkunskapslektionerna. Avslappning och mental träning kan också införas vid behov, på exempelvis handledningstid. Det viktiga här är att alla elever inte behöver göra lika! Utan riktade åtgärder kan göras för enskild individ, grupp eller skola!

Det är idag ca 60 skolor som är användare av FMS och drygt 11 000 elevprofiler är gjorda i Sverige! Metoden finns även i Finland och på Nordirland. På Nordirland pågår förövrigt ett intressant pilotprojekt underställt regeringen.

Vi håller som bäst på med en översättning av hemsidan för att fler länder skall kunna ta del av FMS-metoden. En annan nyhet är att vi erbjuder gruppsamtal för de skolor/företag som vill tjäna tid. Vi undersöker också möjligheterna för distansutbildning via nätet för att öka tillgängligheten ytterligare.

Och vi ställer gärna vår databas(som förövrigt är Sveriges största)till förfogande till Högskolor och liknande som vill undersöka samband vad gäller våra svenska ungdomars hälsa och livsstil.

Enligt Almi företagspartner (ref. Janne Lundqvist Innovation Stockholm) som gjort en screening via en världsdatabas på Sri Lanka - finns ingen motsvarande metod för elever i världen!

Se beviset här!

Se också vår kortfilm!

Läs mer om FMS-Metoden på www.fms.se
Se där om kommande kursstarter!