Under vecka 44 måndag - onsdag kommer det nystartade Svenska Institutet FMS visa upp lite nyheter samtidigt på Skolforum i Älvsjö och GIH (Gymnastik och IdrottsHögskolan) i Stockholm.
På Skolforum har vi fått tid i det så kallade "Heta hörnet" 12.00 både måndag och onsdag. Under titeln "Bättre betyg och ökad trivsel - Den konkurrenskraftiga skolan". Här kommer metodutvecklare Acki Wästlund och rektor John Sjöberg hålla ett kort föredrag och locka till vår monter C22:59. I montern kommer vår nyinspelade kortfilm rulla hela tiden. Där kan naturligtvis också alla ställda frågor få ett svar.
På GIH-konventet kommer Acki och John hålla föredrag på tisdagen 11.00-12.30 i GIH:s aula och visa intressanta resultat ur vår databas. Svenska FMS Institutet kommer dessutom få en del utrymme i den stora idrottshallen, där vår nya film också visas.
På både Skolforum och GIH presenterar vi även vårt uppfräschade metodmaterial och den påbörjade skolportalen.
Allt detta för att fler skolor skall bli intresserade av att jobba med det så viktiga långsiktiga hälsoarbetet i skolan. För såväl elever som lärare.
Välkomna!
onsdag 7 oktober 2009
tisdag 16 juni 2009
TV-inspelning
Jaha då har man varit i TV då. Vi valde att delta i programmet Draknästet för att få lite hjälp med spridning av vårt sätt att jobba med hälsa i skolan. Det blev nu inte riktigt som vi hade tänkt oss. I programmet satt personer som enbart tänkte på ekonomisk vinning som syfte. Eller?
Här kommer några exempel på det vi sa, men som tyvärr inte kom med i TV-inslaget.
Acki Wästlund började med att presentera sig som beteendevetare och berättade att hon skrivit boken "Skolan en arena för personlig utveckling", för 10 år sedan. Hon sa sedan att hon kort därefter utvecklade denna samtalsmetod tillsammans med Skandia "Ideer för livet" och Svaneskolan i Lund. Metoden medvetandegör vilka Fysiska, Mentala och Sociala resurser en individ har och följer därmed WHO:s hälsodefinition.
Inget av detta viktiga visades i Tv. Varför? Var drakarna bara intresserade av pengar och vinster och inte alls av hur svenska ungdomar mår? Eller?
Databasen innehåller ca 10 000 elever och metoden har utvecklats i samarbete med hälsointresserade lärare. Ur databasen kan vi få fram en hel del intressanta uppgifter. Det framgår bland annat att 40% våra ungdomar i skolan har en så dålig kondition (syreupptagningsförmåga) - att de befinner sig mellan sömn och lätt hushållsarbete. Inte konstigt då att de blir skoltrötta! Detta syns i inslaget - men hörs knappt. Att FMS-Metoden möjliggör riktade insatser för såväl individ, grupp eller skola framkom också av Ackis presentation, men visades inte.
Vi presenterade också två olika elevgruppers svar i två olika parallella bilder ur hela databasen. Det var svar ifrån elever som är fysiskt aktiva på fritiden, mot de elever som är fysiskt inaktiva. Dessa bilder visades bara kort i inslaget - utan någon beskrivning tyvärr. Riskfaktorerna (de röda staplarna) är övervägande fler för de inaktiva eleverna än de elever som är fysiskt aktiva. På liknande sätt kan vi naturligtvis jämföra de övriga 22 hälsofaktorerna också.
Jag berättade att vi genom en skoltävling, där vi söker sponsorer, tänker undersöka om bättre hälsa leder till bättre betyg. Nu när betygen är korrelerade mot de 23 hälsofaktorerna i databasen - kan vi nämligen mäta detta. Det kom inte heller med i programmet. Tänk om någon sponsor med intresse för skola och våra ungdomars hälsa och genom detta program hade fått veta hur vi jobbar - ja då hade kanske tävlingen kunnat gå av stapeln i höst. Nu får vi vänta!
Vi förklarade också att elever får en större känsla av sammanhang = KASAM (själva filosofin bakom metoden) med FMS. Eleven kan nämligen genom vår metod påverka mycket av sin livsstilssituation själv! Dessutom tryckte vi på att det viktiga är att utgå ifrån det som är bra hos varje individ. Det gröna i datasvaret - det salutogena!
Det var inte bara det att inslaget var dåligt. Man hade verkligen letat upp de absolut sämsta sekunderna av hela materialet - så det blev helt obegripligt. Och de sekunder där vi såg mest osäkra och nervösa ut. (Under en 40 minuters inspelning ser man osäker ut någon gång 1:a gången i TV)
Med facit i hand hade det nog varit bättre att inslaget inte visats alls. Ingen Tv-tittare kan ha förstått någonting av vår fantastiska metod som får så fina lovord i utvärderingar av skolpersonal år efter år.
Filantropen i programmet sa för övrigt - Det här är bra för mänskligheten (vilket kom med i inslaget) och - Detta kan förändra världen! (vilket tyvärr inte kom med i inslaget) Och programledaren Ebba Blitz sa till mig efter det att kamerorna släckts. - Detta kommer få en hel del uppmärksamhet! Den uppmärksamheten blev nu inte riktigt av. Lite tråkigt med tanke på de 150-talet skolor som redan idag lägger ner ett jättejobb i detta så viktiga hälsoarbete i vårt avlånga land. De hade kunnat fått sig en bra "injektion" att de ligger i framkant i skolutvecklingen - i stället.
Några som däremot har trott på oss är Connekt ost med sitt språngbräde program. Affärscoach Andy Cars har gjort ett jättejobb med av värdera företaget samt varit till stor hjälp arbetet med affärsplaner, marknadsplaner och likviditetsplaner. Acki har också deltagit i otaliga sk morgonmöten på Connekt, där mycket värdefull kunskap och kompetens delgivits angående bolagsbyggande.
Vår strategi inför framtiden är att nu bygga en skolportal som är kompatibel med alla befintliga "lärplattformar" på marknaden. Där elevprofilen skall ingå i ett tydligt sammanhang. Det ska vara möjligt att här kunna läsa motsvarande idrott A-kurs (gymn.)på distans, exempelvis. Att dessa "lärplattfomar" tillhör framtiden i svensk skola är då helt klart. I Norge är lärplattformarna förövrigt inskrivna i skollagen.
Att coachande samtal är kraftfullt och givande visar exempelvis regeringens "nysatsning" på just detta för arbetslösa från och med i år. Vi kanske kan samarbeta på något sätt här, i framtidsbranschen utbildning och hälsa!
Hälsoarbete med eller utan FMS-Metoden måste vara långsiktigt och alla måste hjälpas åt på skolan - inte bara idrottsläraren och/eller sjuksystern. Livsstils problematiken är ingen "fluga" som går över av sig själv - utan det krävs här gemensamma krafttag från oss alla vuxna. Och detta ger effekter till det övriga skolarbetet!!! Och det övriga livet i framtiden. Denna investering måste vi göra under den tid då det är allra viktigast att påverka unga människor.
Vi hoppas givetvis att få återkomma i något annat sammanhang i Tv och visa på hur skolor kan jobba med utveckling och hälsa. Avslutningsvis så vill jag också passa på och tacka hela "gänget" på Silverback för en mycket trevlig inspelningsdag. Tyvärr fick inte TV-tittarna se det vi spelade in. Men men...
Här kommer några exempel på det vi sa, men som tyvärr inte kom med i TV-inslaget.
Acki Wästlund började med att presentera sig som beteendevetare och berättade att hon skrivit boken "Skolan en arena för personlig utveckling", för 10 år sedan. Hon sa sedan att hon kort därefter utvecklade denna samtalsmetod tillsammans med Skandia "Ideer för livet" och Svaneskolan i Lund. Metoden medvetandegör vilka Fysiska, Mentala och Sociala resurser en individ har och följer därmed WHO:s hälsodefinition.
Inget av detta viktiga visades i Tv. Varför? Var drakarna bara intresserade av pengar och vinster och inte alls av hur svenska ungdomar mår? Eller?
Databasen innehåller ca 10 000 elever och metoden har utvecklats i samarbete med hälsointresserade lärare. Ur databasen kan vi få fram en hel del intressanta uppgifter. Det framgår bland annat att 40% våra ungdomar i skolan har en så dålig kondition (syreupptagningsförmåga) - att de befinner sig mellan sömn och lätt hushållsarbete. Inte konstigt då att de blir skoltrötta! Detta syns i inslaget - men hörs knappt. Att FMS-Metoden möjliggör riktade insatser för såväl individ, grupp eller skola framkom också av Ackis presentation, men visades inte.
Vi presenterade också två olika elevgruppers svar i två olika parallella bilder ur hela databasen. Det var svar ifrån elever som är fysiskt aktiva på fritiden, mot de elever som är fysiskt inaktiva. Dessa bilder visades bara kort i inslaget - utan någon beskrivning tyvärr. Riskfaktorerna (de röda staplarna) är övervägande fler för de inaktiva eleverna än de elever som är fysiskt aktiva. På liknande sätt kan vi naturligtvis jämföra de övriga 22 hälsofaktorerna också.
Jag berättade att vi genom en skoltävling, där vi söker sponsorer, tänker undersöka om bättre hälsa leder till bättre betyg. Nu när betygen är korrelerade mot de 23 hälsofaktorerna i databasen - kan vi nämligen mäta detta. Det kom inte heller med i programmet. Tänk om någon sponsor med intresse för skola och våra ungdomars hälsa och genom detta program hade fått veta hur vi jobbar - ja då hade kanske tävlingen kunnat gå av stapeln i höst. Nu får vi vänta!
Vi förklarade också att elever får en större känsla av sammanhang = KASAM (själva filosofin bakom metoden) med FMS. Eleven kan nämligen genom vår metod påverka mycket av sin livsstilssituation själv! Dessutom tryckte vi på att det viktiga är att utgå ifrån det som är bra hos varje individ. Det gröna i datasvaret - det salutogena!
Det var inte bara det att inslaget var dåligt. Man hade verkligen letat upp de absolut sämsta sekunderna av hela materialet - så det blev helt obegripligt. Och de sekunder där vi såg mest osäkra och nervösa ut. (Under en 40 minuters inspelning ser man osäker ut någon gång 1:a gången i TV)
Med facit i hand hade det nog varit bättre att inslaget inte visats alls. Ingen Tv-tittare kan ha förstått någonting av vår fantastiska metod som får så fina lovord i utvärderingar av skolpersonal år efter år.
Filantropen i programmet sa för övrigt - Det här är bra för mänskligheten (vilket kom med i inslaget) och - Detta kan förändra världen! (vilket tyvärr inte kom med i inslaget) Och programledaren Ebba Blitz sa till mig efter det att kamerorna släckts. - Detta kommer få en hel del uppmärksamhet! Den uppmärksamheten blev nu inte riktigt av. Lite tråkigt med tanke på de 150-talet skolor som redan idag lägger ner ett jättejobb i detta så viktiga hälsoarbete i vårt avlånga land. De hade kunnat fått sig en bra "injektion" att de ligger i framkant i skolutvecklingen - i stället.
Några som däremot har trott på oss är Connekt ost med sitt språngbräde program. Affärscoach Andy Cars har gjort ett jättejobb med av värdera företaget samt varit till stor hjälp arbetet med affärsplaner, marknadsplaner och likviditetsplaner. Acki har också deltagit i otaliga sk morgonmöten på Connekt, där mycket värdefull kunskap och kompetens delgivits angående bolagsbyggande.
Vår strategi inför framtiden är att nu bygga en skolportal som är kompatibel med alla befintliga "lärplattformar" på marknaden. Där elevprofilen skall ingå i ett tydligt sammanhang. Det ska vara möjligt att här kunna läsa motsvarande idrott A-kurs (gymn.)på distans, exempelvis. Att dessa "lärplattfomar" tillhör framtiden i svensk skola är då helt klart. I Norge är lärplattformarna förövrigt inskrivna i skollagen.
Att coachande samtal är kraftfullt och givande visar exempelvis regeringens "nysatsning" på just detta för arbetslösa från och med i år. Vi kanske kan samarbeta på något sätt här, i framtidsbranschen utbildning och hälsa!
Hälsoarbete med eller utan FMS-Metoden måste vara långsiktigt och alla måste hjälpas åt på skolan - inte bara idrottsläraren och/eller sjuksystern. Livsstils problematiken är ingen "fluga" som går över av sig själv - utan det krävs här gemensamma krafttag från oss alla vuxna. Och detta ger effekter till det övriga skolarbetet!!! Och det övriga livet i framtiden. Denna investering måste vi göra under den tid då det är allra viktigast att påverka unga människor.
Vi hoppas givetvis att få återkomma i något annat sammanhang i Tv och visa på hur skolor kan jobba med utveckling och hälsa. Avslutningsvis så vill jag också passa på och tacka hela "gänget" på Silverback för en mycket trevlig inspelningsdag. Tyvärr fick inte TV-tittarna se det vi spelade in. Men men...
söndag 31 maj 2009
Elitklasser etc
Vad gäller debatten gällande sk elitklasser tycker jag för det första att själva namnet "klingar illa". Varför skall det heta så? Men att alla mår riktigt bra av att vara särskilt duktig på något - är helt klart. Oavsett vad det är man är bra på. Konstigt att det är okey att vara duktig i idrott, dans och musik men inte i exempelvis matematik och fysik i vårt land. Vad är det för skillnad?
Möjligen är det så att vi i Sverige har det lite svårt med "de begåvade" inom ämnen som vi värderar lite "högre" i skolan. Jag tycker det inte ska spela någon roll vad man är begåvad inom. Men det kan vara lika bra eller ännu bättre att låta exempelvis "smarta barn" i naturvetenskapliga ämnen gå i vanliga klasser för det mesta och sedan får de gå ifrån ibland - för att få särskild stimulans. Ett slags sammandrag - när det behövs. Kanske skulle detta göra att eleven skulle känna sig duktig och ändå lite som alla andra. Just hur "själva känslan" är för individen under högstadiet är det viktigaste här, tror jag.
Sedan kanske just entrepenörskapet kunde vara något som vi kan satsa lite mer på i en framtida skola. Att våga tro på sin idé och tanke, oavsett vad som händer. Och att inte ge sig i sin övertygelse om produktens förträfflighet. Vi behöver människor med just det "tänket" nu - särskilt i dessa kristider då nya branscher vill fram. Tyvärr är det inte alla som "hänger med" och förstår dessa entreprenörer och deras iver att förändra.
Nu gäller det bara att andra tar vid och gör vad de kan. För min egen del så har ju Gotlands kommun sin vision 2025, exempelvis. Och här vill man bland annat förbättra kommuninnevånarnas hälsa, på sikt! Målet är att få bäst hälsa i Sverige. Inte dåligt!!!FMS-metoden kan här vara det verktyg som kan lyfta Gotland till helt andra höjder. Detta världsunika verktyg skulle kunna arbetas med (för de som vill)ifrån högstadiet, genom hela gymnasieskolan (för såväl elever som personal) och vidare till övrig personal i kommunen. I skolan kan redan befintliga pedagoger användas och för övrig personal i kommunen finns möjligheten att inrätta tjänster - eller utbilda redan befintligt anställda. Allt detta för att nå målet i vision 2025. (Läs mer om hur, under inlägget "Jobba mer Holistiskt i skolan")
Om nu inte Gotland vill ha verktyget (Fms-metoden) - så finns det ett 10-tal kommuner runt om i Sverige som utger sig för att vara sk "hälsokommuner" och möjligen finns här möjligheter att jobba med det långsiktigt förebyggande hälsoarbetet där.
Lidingö kommun är exempelvis "Hälsans ö" och frågan jag ställer mig här är om kommuninnevånarna där, ser något av detta hälsoarbete i skolan. Vi jobbar ju med frivillighet för såväl individ, skola, kommun, eller region. Och går med kraften och utvecklar de som så önskar.
Möjligen är det så att vi i Sverige har det lite svårt med "de begåvade" inom ämnen som vi värderar lite "högre" i skolan. Jag tycker det inte ska spela någon roll vad man är begåvad inom. Men det kan vara lika bra eller ännu bättre att låta exempelvis "smarta barn" i naturvetenskapliga ämnen gå i vanliga klasser för det mesta och sedan får de gå ifrån ibland - för att få särskild stimulans. Ett slags sammandrag - när det behövs. Kanske skulle detta göra att eleven skulle känna sig duktig och ändå lite som alla andra. Just hur "själva känslan" är för individen under högstadiet är det viktigaste här, tror jag.
Sedan kanske just entrepenörskapet kunde vara något som vi kan satsa lite mer på i en framtida skola. Att våga tro på sin idé och tanke, oavsett vad som händer. Och att inte ge sig i sin övertygelse om produktens förträfflighet. Vi behöver människor med just det "tänket" nu - särskilt i dessa kristider då nya branscher vill fram. Tyvärr är det inte alla som "hänger med" och förstår dessa entreprenörer och deras iver att förändra.
Nu gäller det bara att andra tar vid och gör vad de kan. För min egen del så har ju Gotlands kommun sin vision 2025, exempelvis. Och här vill man bland annat förbättra kommuninnevånarnas hälsa, på sikt! Målet är att få bäst hälsa i Sverige. Inte dåligt!!!FMS-metoden kan här vara det verktyg som kan lyfta Gotland till helt andra höjder. Detta världsunika verktyg skulle kunna arbetas med (för de som vill)ifrån högstadiet, genom hela gymnasieskolan (för såväl elever som personal) och vidare till övrig personal i kommunen. I skolan kan redan befintliga pedagoger användas och för övrig personal i kommunen finns möjligheten att inrätta tjänster - eller utbilda redan befintligt anställda. Allt detta för att nå målet i vision 2025. (Läs mer om hur, under inlägget "Jobba mer Holistiskt i skolan")
Om nu inte Gotland vill ha verktyget (Fms-metoden) - så finns det ett 10-tal kommuner runt om i Sverige som utger sig för att vara sk "hälsokommuner" och möjligen finns här möjligheter att jobba med det långsiktigt förebyggande hälsoarbetet där.
Lidingö kommun är exempelvis "Hälsans ö" och frågan jag ställer mig här är om kommuninnevånarna där, ser något av detta hälsoarbete i skolan. Vi jobbar ju med frivillighet för såväl individ, skola, kommun, eller region. Och går med kraften och utvecklar de som så önskar.
lördag 30 maj 2009
Bättre förslag
Gårdagens stora nyhet var att rökare får dyrare försäkring av försäkringsbolaget Skandia. Ett pristillägg på mellan 25 och 50% för rökare är tanken här. Den extra avgiften gäller alla nya kunder som röker dagligen. Genom åtgärden vill Skandia sätta fokus på rökningens konsekvenser och bidra till färre rökare, skriver bolagets Nordenchef Bertil Hult och medicinska experter Per Täckenström och Gunder Rasmanis i DN.
Att ytterligare sparka på gruppen rökare är inte så begåvat, kan jag tycka. Alla vet vi ju att rökning är farligt men detta förslag medför nog bara till att Skandias rökare byter försäkringsbolag. Dessutom kommer troligen flertalet rökare uppge att de inte röker dagligen, när de tillfrågas. Hur skall Skandia kunna kontrollera detta?
Ett smartare förslag skulle vara att använda FMS-Metoden (eller annan liknande metod) och sen ge billigare försäkringar för alla som sköter sig - i stället för att straffa de som missköter sig. Om man inte har någon riskfaktor av alla 23 hälsofaktorer som används i databasen kan försäkringen bli MYCKET reducerad.
( se tidigare inlägg "Jobba mer Hollistiskt i skolan")
Om man gör på detta sätt skulle försäkringsbolagen dessutom kunna kontrollera detta på årlig basis via hälsokontroller. Givetvis skulle det vara möjligt att ljuga för sig själv på enkätfrågorna här också, men svårt vad gäller de fysiska testerna.
Att belöna är alltid bättre än att straffa!
Att ytterligare sparka på gruppen rökare är inte så begåvat, kan jag tycka. Alla vet vi ju att rökning är farligt men detta förslag medför nog bara till att Skandias rökare byter försäkringsbolag. Dessutom kommer troligen flertalet rökare uppge att de inte röker dagligen, när de tillfrågas. Hur skall Skandia kunna kontrollera detta?
Ett smartare förslag skulle vara att använda FMS-Metoden (eller annan liknande metod) och sen ge billigare försäkringar för alla som sköter sig - i stället för att straffa de som missköter sig. Om man inte har någon riskfaktor av alla 23 hälsofaktorer som används i databasen kan försäkringen bli MYCKET reducerad.
( se tidigare inlägg "Jobba mer Hollistiskt i skolan")
Om man gör på detta sätt skulle försäkringsbolagen dessutom kunna kontrollera detta på årlig basis via hälsokontroller. Givetvis skulle det vara möjligt att ljuga för sig själv på enkätfrågorna här också, men svårt vad gäller de fysiska testerna.
Att belöna är alltid bättre än att straffa!
torsdag 14 maj 2009
Ny larmrapport
I dagens DN.DEBATT skriver Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen att "Lågutbildade dör i onödan - ett misslyckande för vården". Dödstalen är tre gånger så höga för lågutbildade än för högutbildade. Det är de allvarliga bristerna i det förebyggande arbetet som gör att svensk sjukvård misslyckas med att hjälpa särskilt utsatta grupper i samhället fortsätter Lars-Erik.
Dessa resultat var inte särskilt förvånande tycker jag. Sjukvården har sin grund i det patogena synsättet - att bota det som är sjukt. Och då måste man ju vänta tills det uppkommer något sjukt - för att sedan kunna sätta in relevanta åtgärder. Och det kan ju ta sin "lilla tid" det.
Nu är det kanske så att det är just hur vi har levt tidigare i livet som ger oss de flesta av våra sjukdomar i hela västvärlden idag och det är just kring förebyggande åtgärder som vi skulle kunna komma till rätta med de problem vi nu har. Alltså ett Salutogent perspektiv. Detta "perspektivskifte" är Lars-Erik också inne på. Helt fantastiskt faktiskt! Jag tror jag ska skriva direkt till honom och tacka. Vår FMS-metod är helt överens med generaldirektören för Socialstyrelsen. Och varför inte börja redan i skolan!!!Där finns ju ALLA!!
En annan infallsvinkel är från de traditionella folken på Trobrianderna, i landet Vanuatu. Där har en svensk professor, Göran Burenhult haft arkeologiska utgrävningar i över 25 år nu. Här finns människor på öar utanför Australiens kust som fortfarande lever kvar på stenåldern! Enligt prof. Burenhult finns här inga av västvärldens välfärdssjukdomar, inte ens cancer och om "folket" når "50 årsstrecket" - blir i stort sett alla 100 år och detta utan någon sjukvård alls! Hur lever man då på Trobrianderna? Ja tillsammans i stora grupper i ett väl utvecklat socialt samspel med 2-3 timmars fysisk aktivitet varje dag (letar föda). Maten är för övrigt vad prof. Burenhult kallar "Människomat". Den mat vi människor är skapta att äta. Maten innehåller mycket frukt, nötter, råa grönsaker, fisk, fågel och vilt kött. Ja kanske är det just detta som är lösningen!!!
Läs mer om allt detta i hans böcker. "Den fulländade människan", "Det ofullkomliga djuret" eller "Kärlekens öar". Helt fantastiska böcker! Som får en att fundera på vad vi i västvärlden egentligen håller på med. Det finns människor ifrån Trobrianderna som lämnar sitt folk och väljer vårt sätt att leva och de får enligt Burenhult våra välfärdssjukdomar redan efter 5 år i civilisationen. Se själv hur de har det i Vanuatu nu när SVT börjat sända "Den stora resan".
Enligt institutet New World Economic Forum i London, som har utarbetat "Happy Planet Index" (HPI), ligger Sverige enligt kriterierna 1. Långt liv 2. Vällevnad 3. Så få ekologiska avtryck som möjligt - på 119 plats av totalt 178 länder. Etta ligger Vanuatu. (Landet där öarna Trobrianderna ligger). Island ligger för övrigt före oss, USA efter och Zimbabwe ligger sist på. Läs gärna mer om HPI etc
Hur förhåller sig Sverige utifrån dessa kriterier då? Ja vad gäller långt liv - så lever vi ju länge men är det inte med hjälp av en bra "konstgjord andning" = (vår fantastiska sjukvård). Vällevnaden då - Nej den är inte fullt så bra i Sverige. Många har dålig hälsa i vårt land, redan från unga år faktiskt. (Särskilt de lågutbildade) Och vad gäller de ekologiska avtrycken - så ligger vi mycket dåligt till i hela västvärlden pga utsläpp ifrån industri och bilar etc.
Jag hoppas personligen att HPI kommer användas allt mer i stället för BNP som mer tillhör det gamla Industrisamhället, kan jag tycka - inte det nya kunskapssamhället som borde se människan och planeten mer som en helhet. För hållbar utveckling MÅSTE i en framtid givetvis även gälla människan - inte bara miljön.
Vad vill jag säga med allt detta då? Ja inte att vi skall börja leva ett stenåldersliv här i Sverige igen. Men kanske kan vi lära något av dessa människor på Trobrianderna, här i Sverige. Om fokus läggs på livsstilen tidigt i livet. Och om vi alla hjälps åt kan vi lyckas, tror jag! Föräldrar, dagis, skola och övriga aktörer (såväl offentliga som privata).
Jobba aktivt med hälsa i skolan exempelvis med FMS-metoden som verktyg. Se till att kunskaper finns tidigt på BVC gällande livsstils problematiken och vidare i hela sjukvårdsapparaten. Möjligen behövs också en straffbeskattning på onyttiga produkter i affärerna (läsk och godis etc) och sänka priserna på mer nyttiga varor (grönsaker och frukt) - under en övergångsperiod. Sockerproblematiken kräver nu krafttag!
Det gäller att förebygga och möta människor på ett värdigt sätt hela vägen. Och då Lars-Erik Holm kan vi börja snacka om att vi har en sjukvård som oavsett bakgrund och inkomst ger de bästa förutsättningarna till ett hälsosamt liv i vårt land.
Dessa resultat var inte särskilt förvånande tycker jag. Sjukvården har sin grund i det patogena synsättet - att bota det som är sjukt. Och då måste man ju vänta tills det uppkommer något sjukt - för att sedan kunna sätta in relevanta åtgärder. Och det kan ju ta sin "lilla tid" det.
Nu är det kanske så att det är just hur vi har levt tidigare i livet som ger oss de flesta av våra sjukdomar i hela västvärlden idag och det är just kring förebyggande åtgärder som vi skulle kunna komma till rätta med de problem vi nu har. Alltså ett Salutogent perspektiv. Detta "perspektivskifte" är Lars-Erik också inne på. Helt fantastiskt faktiskt! Jag tror jag ska skriva direkt till honom och tacka. Vår FMS-metod är helt överens med generaldirektören för Socialstyrelsen. Och varför inte börja redan i skolan!!!Där finns ju ALLA!!
En annan infallsvinkel är från de traditionella folken på Trobrianderna, i landet Vanuatu. Där har en svensk professor, Göran Burenhult haft arkeologiska utgrävningar i över 25 år nu. Här finns människor på öar utanför Australiens kust som fortfarande lever kvar på stenåldern! Enligt prof. Burenhult finns här inga av västvärldens välfärdssjukdomar, inte ens cancer och om "folket" når "50 årsstrecket" - blir i stort sett alla 100 år och detta utan någon sjukvård alls! Hur lever man då på Trobrianderna? Ja tillsammans i stora grupper i ett väl utvecklat socialt samspel med 2-3 timmars fysisk aktivitet varje dag (letar föda). Maten är för övrigt vad prof. Burenhult kallar "Människomat". Den mat vi människor är skapta att äta. Maten innehåller mycket frukt, nötter, råa grönsaker, fisk, fågel och vilt kött. Ja kanske är det just detta som är lösningen!!!
Läs mer om allt detta i hans böcker. "Den fulländade människan", "Det ofullkomliga djuret" eller "Kärlekens öar". Helt fantastiska böcker! Som får en att fundera på vad vi i västvärlden egentligen håller på med. Det finns människor ifrån Trobrianderna som lämnar sitt folk och väljer vårt sätt att leva och de får enligt Burenhult våra välfärdssjukdomar redan efter 5 år i civilisationen. Se själv hur de har det i Vanuatu nu när SVT börjat sända "Den stora resan".
Enligt institutet New World Economic Forum i London, som har utarbetat "Happy Planet Index" (HPI), ligger Sverige enligt kriterierna 1. Långt liv 2. Vällevnad 3. Så få ekologiska avtryck som möjligt - på 119 plats av totalt 178 länder. Etta ligger Vanuatu. (Landet där öarna Trobrianderna ligger). Island ligger för övrigt före oss, USA efter och Zimbabwe ligger sist på. Läs gärna mer om HPI etc
Hur förhåller sig Sverige utifrån dessa kriterier då? Ja vad gäller långt liv - så lever vi ju länge men är det inte med hjälp av en bra "konstgjord andning" = (vår fantastiska sjukvård). Vällevnaden då - Nej den är inte fullt så bra i Sverige. Många har dålig hälsa i vårt land, redan från unga år faktiskt. (Särskilt de lågutbildade) Och vad gäller de ekologiska avtrycken - så ligger vi mycket dåligt till i hela västvärlden pga utsläpp ifrån industri och bilar etc.
Jag hoppas personligen att HPI kommer användas allt mer i stället för BNP som mer tillhör det gamla Industrisamhället, kan jag tycka - inte det nya kunskapssamhället som borde se människan och planeten mer som en helhet. För hållbar utveckling MÅSTE i en framtid givetvis även gälla människan - inte bara miljön.
Vad vill jag säga med allt detta då? Ja inte att vi skall börja leva ett stenåldersliv här i Sverige igen. Men kanske kan vi lära något av dessa människor på Trobrianderna, här i Sverige. Om fokus läggs på livsstilen tidigt i livet. Och om vi alla hjälps åt kan vi lyckas, tror jag! Föräldrar, dagis, skola och övriga aktörer (såväl offentliga som privata).
Jobba aktivt med hälsa i skolan exempelvis med FMS-metoden som verktyg. Se till att kunskaper finns tidigt på BVC gällande livsstils problematiken och vidare i hela sjukvårdsapparaten. Möjligen behövs också en straffbeskattning på onyttiga produkter i affärerna (läsk och godis etc) och sänka priserna på mer nyttiga varor (grönsaker och frukt) - under en övergångsperiod. Sockerproblematiken kräver nu krafttag!
Det gäller att förebygga och möta människor på ett värdigt sätt hela vägen. Och då Lars-Erik Holm kan vi börja snacka om att vi har en sjukvård som oavsett bakgrund och inkomst ger de bästa förutsättningarna till ett hälsosamt liv i vårt land.
torsdag 15 januari 2009
Framtidens skola
Tänk om vi lärare i framtidens skola skulle jobba mer som coacher. Där vi hela tiden ser till att utveckla eleverna i stället för att bedöma dem som nu. Lärare vill inte bedöma och elever vill inte bli bedömda, nämligen. Om lärare får utbildning i hur man kan "tänka om" i detta, så tror jag att denna utveckling kommer bli helt suverän!
Många skolor och/eller kommuner har exempelvis redan fastställda kriterier för social utveckling, studieförmåga och kunskapsutveckling. Och varför skall då lärare sitta heldagar och samtala om var respektive elev befinner sig i denna utveckling? Det kan ju eleven själv bäst avgöra! Det är ju bara att ställa frågan! Vad befinner du dig utifrån dessa kriterier? På grundskolan sitter dessutom föräldrarna med i detta utvecklingssamtal och kan hjälpa till. (Om det behövs). Det måste vara det viktigaste att se till att medvetandegöra detta för eleven!!!
Detta skulle även kunna göras vad gäller betygskriterierna. Dessa kriterier har lärare jobbat med länge nu, så det skulle vara fullt möjligt - om vi bara vill! Om lärare samarbetar kring detta och inte sitter på sin kammare och uppfinner hjulet själv hela tiden. I sk "lärplattformar" har vi framtiden. Där kan lärare nämligen spara allt de behöver. Lektioner, utvärderingar, projekt och kurser etc etc Och varför inte kriterier för bedömning. Hortlunds tankar om bedömningsmatriser vore här helt perfekt. Då kan vi lärare hjälpas åt och samarbeta kring vad och hur bedömningen kan ske, vilket skulle göra jobbet mindre betungande. Dessutom skulle det troligen bli mycket rättvisare för eleven.
I plattformarna kan lärare plocka bra arbeten som andra lärare gjort och "lägga upp" sina elever till dessa projekt. Då kan tiden ägnas mer åt eleverna!!! Dessutom skulle insynen vad skolan/eleven gör bli tydligare för anhöriga etc. Alla kan nämligen gå in och inhämta diverse information på dessa "lärplattformar". I Norge står det tydligt i skollagen att någon typ av "lärplattform" måste finnas. Kanske något för oss här i Sverige?
Vi har ju kommit längst i den demokratiska processen av alla länder, vill jag hävda. Så detta med coacha till betyg är nu fullt möjligt! Även om denna omställning kommer ta ett tag. Flera skolor gör detta redan, men görs detta kollektivt skulle Sverige få inte bara Europas bästa skola - utan världens bästa skola. Det kommer inte för den skull bli en "flumskola", tvärtom! Och lärare kommer känna sig än mer behövda än idag. Eleverna kommer nämligen förstå varför, på ett tydligare sätt. Här kan FMS-verktyget vara en utbildning som får lärare in på detta "nytänk". Det finns säkerligen andra coachande verktyg också. Detta är framtiden! Jag är faktiskt helt säker.
Torbjörn Hortlund, skolverket verkar instämma med mig. Han sa (som avslutning på sitt föredrag "betyg och bedömning" på Visby Strand i vintras)- att det viktigaste är att 1. medvetandegöra lärandet 2. ha coachande samtal. Det är så här långt vi kommit pedagogiskt idag, helt enkelt. Torbjörn har själv vänt och vridit på ca 500 mål i ämnet matematik och är skolverkets "spjutspets" vad gäller skolutveckling i Sverige. När han sedan hade KASAM =(känsla av sammanhang) i sitt bildspel - så insåg jag att FMS-verktyget verkligen ligger i framkant vad gäller lärande, utveckling och coaching. Dessa tre, medvetandegöra kunskapen, coachande samtal och KASAM tillhör nämligen våra 3 hörnpelare i FMS-Metoden! Vi kanske kan samarbeta Torbjörn?
Många skolor och/eller kommuner har exempelvis redan fastställda kriterier för social utveckling, studieförmåga och kunskapsutveckling. Och varför skall då lärare sitta heldagar och samtala om var respektive elev befinner sig i denna utveckling? Det kan ju eleven själv bäst avgöra! Det är ju bara att ställa frågan! Vad befinner du dig utifrån dessa kriterier? På grundskolan sitter dessutom föräldrarna med i detta utvecklingssamtal och kan hjälpa till. (Om det behövs). Det måste vara det viktigaste att se till att medvetandegöra detta för eleven!!!
Detta skulle även kunna göras vad gäller betygskriterierna. Dessa kriterier har lärare jobbat med länge nu, så det skulle vara fullt möjligt - om vi bara vill! Om lärare samarbetar kring detta och inte sitter på sin kammare och uppfinner hjulet själv hela tiden. I sk "lärplattformar" har vi framtiden. Där kan lärare nämligen spara allt de behöver. Lektioner, utvärderingar, projekt och kurser etc etc Och varför inte kriterier för bedömning. Hortlunds tankar om bedömningsmatriser vore här helt perfekt. Då kan vi lärare hjälpas åt och samarbeta kring vad och hur bedömningen kan ske, vilket skulle göra jobbet mindre betungande. Dessutom skulle det troligen bli mycket rättvisare för eleven.
I plattformarna kan lärare plocka bra arbeten som andra lärare gjort och "lägga upp" sina elever till dessa projekt. Då kan tiden ägnas mer åt eleverna!!! Dessutom skulle insynen vad skolan/eleven gör bli tydligare för anhöriga etc. Alla kan nämligen gå in och inhämta diverse information på dessa "lärplattformar". I Norge står det tydligt i skollagen att någon typ av "lärplattform" måste finnas. Kanske något för oss här i Sverige?
Vi har ju kommit längst i den demokratiska processen av alla länder, vill jag hävda. Så detta med coacha till betyg är nu fullt möjligt! Även om denna omställning kommer ta ett tag. Flera skolor gör detta redan, men görs detta kollektivt skulle Sverige få inte bara Europas bästa skola - utan världens bästa skola. Det kommer inte för den skull bli en "flumskola", tvärtom! Och lärare kommer känna sig än mer behövda än idag. Eleverna kommer nämligen förstå varför, på ett tydligare sätt. Här kan FMS-verktyget vara en utbildning som får lärare in på detta "nytänk". Det finns säkerligen andra coachande verktyg också. Detta är framtiden! Jag är faktiskt helt säker.
Torbjörn Hortlund, skolverket verkar instämma med mig. Han sa (som avslutning på sitt föredrag "betyg och bedömning" på Visby Strand i vintras)- att det viktigaste är att 1. medvetandegöra lärandet 2. ha coachande samtal. Det är så här långt vi kommit pedagogiskt idag, helt enkelt. Torbjörn har själv vänt och vridit på ca 500 mål i ämnet matematik och är skolverkets "spjutspets" vad gäller skolutveckling i Sverige. När han sedan hade KASAM =(känsla av sammanhang) i sitt bildspel - så insåg jag att FMS-verktyget verkligen ligger i framkant vad gäller lärande, utveckling och coaching. Dessa tre, medvetandegöra kunskapen, coachande samtal och KASAM tillhör nämligen våra 3 hörnpelare i FMS-Metoden! Vi kanske kan samarbeta Torbjörn?
fredag 26 december 2008
Jobba mer holistiskt i skolan
Det var mycket intressant att läsa artikeln “Svag hälsovård hotar barnens hälsa” på DN-debatt den 18:e december. Denna "tunga" studie från Läkarförbundet, Vårdförbundet och Tandläkarförbundet, belyser verkligen vad vissa lärare på fältet upplever.
” Särskilt allvarliga är bristerna inom skolhälsovården." I kommentarerna om skolhälsovården lyfts för lite tid till förebyggande arbete och brist på skolläkare, skolsystrar. En varningssignal som kommuner och landsting måste ta på allvar”. Står det bland annat i artikeln.
Det är personalen tillsammans på skolan som skall göra detta, hävdar vi! Vi jobbar ju närmast ungdomarna och har den största möjligheten att påverka deras livsstil. Tyvärr har inte alla skolor vaknat vad gäller att förbättra förutsättningar för lärandet än. Trots att vi idag vet att det just är att jobba med förbättrade förutsättningar för lärandet, som är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för skolor som lyckas bäst i Sverige, oavsett pedagogik eller skolform.
Vissa lärare vill tydligen inte jobba holistiskt – utan väljer att endast se till ett teoretiskt traditionellt upplägg. Om elever sover dåligt, inte äter frukost, inte motionerar regelbundet etc etc - är tydligen inte så relevant för dem. Konstigt för detta påverkar ju inlärningen! Att det sedan också framkom i studien, att barn till föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar har goda kostvanor och mer sällan är överviktiga - är inte så märkligt. Frågan är vad skall vi göra med de övriga eleverna då? En annan fundering är om detta område uppmärksammas överhuvud taget på lärarutbildningarna. Vi behöver en metod för hälsoarbetet i skolan kort och gott. Vem som gör jobbet spelar mindre roll! Och det finns redan en mycket potent metod. Varför inte använda den?
FMS-Metoden har utvecklats i samklang med hälsointresserade lärare i Sverige i över 10 år nu. En mätbar samtalsmetod för lärare i skolan! Och den ideella föreningen FMS-Skolkraft kommer att utlysa Utmaningen - “Bättre hälsa ger bättre betyg” till hösten 2009. Nu när betygen är korrelerade med de 23 hälsofaktorerna i databasen - kan vi nämligen undersöka. Om hälsan förbättras - vad händer då med betygen? Allt för att få fler skolor intresserade för detta så viktiga hälsoarbete. Alla skolor behöver inte arbeta på samma sätt här. Utan det kan vara en grupp lärare som sköter det mesta av hälsoarbetet på skolan. Eller så kan exempelvis skolsköterskan och kuratorn tillsammans med idrottsläraren göra det mesta av jobbet. Om nu inte alla lärare vill medverka tillsammans för denna ökade helhetssyn - om eleven.
Vad är då FMS?
FMS står för Fysisk, Mental och Social utveckling. Och följer därmed WHO:s definition av vad hälsa är. Här handlar det alltså om att utveckla människor i skolan - inte bedöma dem som vi gjort i alla tider. Om människor blir medvetna om sina resurser fysiskt, mentalt och socialt - så kan de också själva påverka sina egna liv genom aktiva handlingar. Vi har ju egentligen mycket stor kunskap idag om vad som är bra respektive mindre bra för oss människor. Det är WHO, Livsmedelsverket och andra beprövade vetenskapliga grunder som våra enkätfrågor och tester utgår ifrån.
FMS-Metoden är en samtalsmetod (coachande inte terapeutisk) som genom tester och enkätfrågor undersöker vilka resurser människor har. Vi lägger in alla individers svar (under det strukturerade samtalet) i vår databas och därmed kan vi få ut konkreta resultat. Hur det ligger till! Dels för varje individ som givetvis är skyddat enligt PUL (personuppgiftslagen) och dels för respektive grupp/ skola /enhet. (dessa bör vara 20 st. eller mer) Databasen är uppdelad i två delar nämligen. En med hälsopåverkande faktorer och en med arbetssociala. (Den senare är fler frågor för vuxna) Två separata diagram helt enkelt! Många av frågorna och testerna samverkar här. Exempelvis tillåts fler timmar mediatid per vecka (TV, datatid etc) - om individen är fysiskt aktiv. Detta är förprogrammerat i databasen! Och det är egentligen just samverkan mellan fysik, fritid, arbete etc. - som gör metoden unik mot andra. Det strukturerade samtalet tar ca 30 min /elev och de fysiska testerna kan göras under ett par idrottslektioner. Vi rekommenderar minst en EP per läsår. Obs! Alla tester och frågor bygger naturligtvis på frivillighet!
Den mentala delen är Aaron Antonowskys filosofi. Avhandling finns och hans böcker läses flitigt av blivande sociologer i Sverige. Blir individen medveten om sina resurser - så ökar förmågan att fatta kloka val (sammanfattar jag det hela kort och gott med.) Inget psykologiserade alltså! Hur sjuk man än är så kan alla gå mot det friska (mentalt). Avslutningsvis, eftersom så många faktorer mäts - blir det alltid mer som är bra = blir grönt i datasvaret och det är då lättare att ta tag i det som är mindre bra = blir rött i datasvaret. Inte så konstigt! En annan "käpphäst” vi har är att göra människor till dirigenter i sina egna liv!
Förutom att individen får ett redskap som medvetandegör vilka resurser och förbättringsområden som finns, så kan riktade insatser nu göras på skolan. Exempelvis kan utökad fysisk aktivitet införas för enskild klass vid behov. Det går också att utöka kunskaperna om hur rätt mat påverkar hälsa och välbefinnande på hemkunskaps lektionerna. Avslappning och mental träning kan också införas vid behov på exempelvis handledningstid. Det viktiga här är att alla elever inte behöver göra lika! Utan riktade åtgärder kan göras för enskild individ, grupp eller skola!
Det är idag ca 150 skolor som är användare av FMS och ca 10 000 elevprofiler är gjorda i Sverige! Metoden finns även i Finland och på Nordirland. På Nordirland pågår ett mycket intressant pilotprojekt underställt regeringen. Naturligtvis vill vi göra en ordentlig vetenskaplig prövning av hela FMS-Metoden. Även om delar av metoden är vetenskapligt undersökta och vi redan vet hur förträfflig metoden är. (Läs gärna mer om detta på min hemsida under fliken vetenskaplig grund.) Ja vem kan hjälpa till med att undersöka hela FMS-Metoden tro? För inte skall väl FMS bli vetenskapligt prövad på Nordirland! Metoden är ju svensk! Och vi i föreningen eller företaget har inte riktigt tid med det just nu. Det måste troligen göras en doktorsavhandling på 4,5 år. En evidens baserad studie går nämligen inte att göra på en samtalsmetod!
Det lutar nu åt att det blir Acki Wästlund (upphovskvinnan) som färdigställer en redan påbörjad uppsats, där varje hälsofaktor i FMS-metoden undersöks. Men jag återkommer om detta senare.
Enligt Almi företagspartner som gjort en screening via en världsdatabas på Sri Lanka - finns ingen motsvarande metod för elever i världen!
Läs mer om FMS-Metoden på www.fms.se
Se kommande kurstart!
” Särskilt allvarliga är bristerna inom skolhälsovården." I kommentarerna om skolhälsovården lyfts för lite tid till förebyggande arbete och brist på skolläkare, skolsystrar. En varningssignal som kommuner och landsting måste ta på allvar”. Står det bland annat i artikeln.
Det är personalen tillsammans på skolan som skall göra detta, hävdar vi! Vi jobbar ju närmast ungdomarna och har den största möjligheten att påverka deras livsstil. Tyvärr har inte alla skolor vaknat vad gäller att förbättra förutsättningar för lärandet än. Trots att vi idag vet att det just är att jobba med förbättrade förutsättningar för lärandet, som är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för skolor som lyckas bäst i Sverige, oavsett pedagogik eller skolform.
Vissa lärare vill tydligen inte jobba holistiskt – utan väljer att endast se till ett teoretiskt traditionellt upplägg. Om elever sover dåligt, inte äter frukost, inte motionerar regelbundet etc etc - är tydligen inte så relevant för dem. Konstigt för detta påverkar ju inlärningen! Att det sedan också framkom i studien, att barn till föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar har goda kostvanor och mer sällan är överviktiga - är inte så märkligt. Frågan är vad skall vi göra med de övriga eleverna då? En annan fundering är om detta område uppmärksammas överhuvud taget på lärarutbildningarna. Vi behöver en metod för hälsoarbetet i skolan kort och gott. Vem som gör jobbet spelar mindre roll! Och det finns redan en mycket potent metod. Varför inte använda den?
FMS-Metoden har utvecklats i samklang med hälsointresserade lärare i Sverige i över 10 år nu. En mätbar samtalsmetod för lärare i skolan! Och den ideella föreningen FMS-Skolkraft kommer att utlysa Utmaningen - “Bättre hälsa ger bättre betyg” till hösten 2009. Nu när betygen är korrelerade med de 23 hälsofaktorerna i databasen - kan vi nämligen undersöka. Om hälsan förbättras - vad händer då med betygen? Allt för att få fler skolor intresserade för detta så viktiga hälsoarbete. Alla skolor behöver inte arbeta på samma sätt här. Utan det kan vara en grupp lärare som sköter det mesta av hälsoarbetet på skolan. Eller så kan exempelvis skolsköterskan och kuratorn tillsammans med idrottsläraren göra det mesta av jobbet. Om nu inte alla lärare vill medverka tillsammans för denna ökade helhetssyn - om eleven.
Vad är då FMS?
FMS står för Fysisk, Mental och Social utveckling. Och följer därmed WHO:s definition av vad hälsa är. Här handlar det alltså om att utveckla människor i skolan - inte bedöma dem som vi gjort i alla tider. Om människor blir medvetna om sina resurser fysiskt, mentalt och socialt - så kan de också själva påverka sina egna liv genom aktiva handlingar. Vi har ju egentligen mycket stor kunskap idag om vad som är bra respektive mindre bra för oss människor. Det är WHO, Livsmedelsverket och andra beprövade vetenskapliga grunder som våra enkätfrågor och tester utgår ifrån.
FMS-Metoden är en samtalsmetod (coachande inte terapeutisk) som genom tester och enkätfrågor undersöker vilka resurser människor har. Vi lägger in alla individers svar (under det strukturerade samtalet) i vår databas och därmed kan vi få ut konkreta resultat. Hur det ligger till! Dels för varje individ som givetvis är skyddat enligt PUL (personuppgiftslagen) och dels för respektive grupp/ skola /enhet. (dessa bör vara 20 st. eller mer) Databasen är uppdelad i två delar nämligen. En med hälsopåverkande faktorer och en med arbetssociala. (Den senare är fler frågor för vuxna) Två separata diagram helt enkelt! Många av frågorna och testerna samverkar här. Exempelvis tillåts fler timmar mediatid per vecka (TV, datatid etc) - om individen är fysiskt aktiv. Detta är förprogrammerat i databasen! Och det är egentligen just samverkan mellan fysik, fritid, arbete etc. - som gör metoden unik mot andra. Det strukturerade samtalet tar ca 30 min /elev och de fysiska testerna kan göras under ett par idrottslektioner. Vi rekommenderar minst en EP per läsår. Obs! Alla tester och frågor bygger naturligtvis på frivillighet!
Den mentala delen är Aaron Antonowskys filosofi. Avhandling finns och hans böcker läses flitigt av blivande sociologer i Sverige. Blir individen medveten om sina resurser - så ökar förmågan att fatta kloka val (sammanfattar jag det hela kort och gott med.) Inget psykologiserade alltså! Hur sjuk man än är så kan alla gå mot det friska (mentalt). Avslutningsvis, eftersom så många faktorer mäts - blir det alltid mer som är bra = blir grönt i datasvaret och det är då lättare att ta tag i det som är mindre bra = blir rött i datasvaret. Inte så konstigt! En annan "käpphäst” vi har är att göra människor till dirigenter i sina egna liv!
Förutom att individen får ett redskap som medvetandegör vilka resurser och förbättringsområden som finns, så kan riktade insatser nu göras på skolan. Exempelvis kan utökad fysisk aktivitet införas för enskild klass vid behov. Det går också att utöka kunskaperna om hur rätt mat påverkar hälsa och välbefinnande på hemkunskaps lektionerna. Avslappning och mental träning kan också införas vid behov på exempelvis handledningstid. Det viktiga här är att alla elever inte behöver göra lika! Utan riktade åtgärder kan göras för enskild individ, grupp eller skola!
Det är idag ca 150 skolor som är användare av FMS och ca 10 000 elevprofiler är gjorda i Sverige! Metoden finns även i Finland och på Nordirland. På Nordirland pågår ett mycket intressant pilotprojekt underställt regeringen. Naturligtvis vill vi göra en ordentlig vetenskaplig prövning av hela FMS-Metoden. Även om delar av metoden är vetenskapligt undersökta och vi redan vet hur förträfflig metoden är. (Läs gärna mer om detta på min hemsida under fliken vetenskaplig grund.) Ja vem kan hjälpa till med att undersöka hela FMS-Metoden tro? För inte skall väl FMS bli vetenskapligt prövad på Nordirland! Metoden är ju svensk! Och vi i föreningen eller företaget har inte riktigt tid med det just nu. Det måste troligen göras en doktorsavhandling på 4,5 år. En evidens baserad studie går nämligen inte att göra på en samtalsmetod!
Det lutar nu åt att det blir Acki Wästlund (upphovskvinnan) som färdigställer en redan påbörjad uppsats, där varje hälsofaktor i FMS-metoden undersöks. Men jag återkommer om detta senare.
Enligt Almi företagspartner som gjort en screening via en världsdatabas på Sri Lanka - finns ingen motsvarande metod för elever i världen!
Läs mer om FMS-Metoden på www.fms.se
Se kommande kurstart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)